Välkomna till min pensionspodden idag ska vi prata om ett ämne som berör många svenskar hur pensionssystemet fungerar för arbetare och med oss i studion har vi Thomas whitt, vice förbundsordförande i i f metall och ordförande för deras pensionsutredning.

Välkommen Tomas.

Tackar.

Du var med i podden i avsnitt 147.

Nu är vi över 250 här så du ska veta det var länge.

Sen har jag imponerat.

Vi sa att det var en för fyra år sedan.

Ja, nåt sånt och den gången då pratade vi om.

Hjälptid och flexpension som ni faktiskt var först ut med att införa på svenska arbetsmarknaden, men berätta gärna vem vem är du?

Ja, jag är uppväxt i ramnes norr om Västerås och när jag hade gjort lumpen 91 så var det lite knackigt.

Det fanns inte så många jobb.

Jag var ju lovad ett jobb i ramle industrin där, men det fick jag inte och då förstod jag att det där skulle jag inte få så jag sökte jobb.

I wish på hamnade på wishbo stålrör några månader senare och.

Där var jag kvar till 2004 och under de åren på vispo stålrör så liksom de flesta så arbetar själv tvåskift under många år där vi hade ett gäng som jobbade ständ i natt och sen hade vi lite andra skiftformer också och en begränsad andel som arbetade dagtid.

Så det var ju liksom omständigheterna där engagerar mig fackligt tidigt och det bidrog väl till att jag började på dåvarande Metalls förhandlingsenhet 2004.

Och sen hoppar jag fram till 2017, då i den här redörelsen när jag blev vice förbundsordförande och i i det uppdraget så ingår ett policyansvar för arbetsmarknadsfrågor övergripande för socialförsäkringar och den delen.

Och sen är ju också inblandad när vi förhandlar fram det så kallade märket.

De första avtalen inom industrin så förhandlar fram nya kollektivavtal och.

Sätter märke för löneökningar och och annat, så att.

Är det ett intressant och brett uppdrag?

Hur många medlemmar har ni?

Trehundratusen om jag ska säga den när många en avrundad siffra.

Då?

Ja otroligt.

Och ungefär mer än sextiotusen av dem är kvinnor ville lägga till så att man tror ju ofta att.

Det är metall är.

Mest gubbar liksom i min ålder runt omkring och det är blandat.

Även yngre ska jag säga, det är inte bara ja, absolut.

Ni rekryterar ungt också ju anledningen till att du är här nu då?

Det är ju att att ni startade en pensionsutredning.

För några år sedan tror jag att jag faktiskt va, men den kom.

Resultatet kom från något år sedan tror jag.

Vi blev färdiga i i.

Februari i år, men.

Det det det kändes rätt att göra ett större arbete.

Vi har ju vi såg ju redan inför den kongressen som vi tyvärr tvingades ställa in tjugotjugo under pandemin att det här var ett stort intresse.

Vi hade en pensionskonferens hösten tjugotjugoett som engagerade ett stort antal och vi märkte att nej, det här, det här är frågor där det kanske är lätt att trycka på ett ställe på kaviartuben och så uppstår ett hål någon annanstans eller liksom man.

Försöker lösa en en liten lucka, liksom så blir det konsekvenser någon annanstans och det kom in närmare tio motioner som berörde det allmänna pensionssystemet i våran.

Kongress tjugotjugotvå där vi väl kunde genomföra den och då funderar vi på det här, det här måste vi kan inte göra det här ytligt.

Vi måste borra ner oss och djupa ner oss i frågor, men också se hela bredden av av pensionsfrågan.

För det påverkar ju hela samhällskroppen på olika sätt liksom fram.

Tidsatsningar ja, det är en viktig del i hela hela det ekonomiska kretsloppet.

Ja, vi är jätteglad att du är här idag och vill prata om den här rapporten.

Den heter ju då ett pensionssystem byggt för arbetare och beskriver pensionssystemet som både orättvist och svårt att förstå.

Vad är det ni tycker inte fungerar eller vad är det ni har sett?

Det inte fungerar?

Nej men pensionssystemet är ju stabilt.

Det är ju välfinansierat många undrar liksom kommer att finnas några pengar till mig, men det tycker jag inte.

Man ska vara orolig för i det svenska systemet.

Systemet är starkt på det sättet, men.

Systemet träffar inte de olika förutsättningarna.

Olika villkoren i arbetslivet.

Det blir väldigt olika utfall för olika grupper där och och det mest brutala som vi har sett med våran pensionsutredning.

Det är ju att våra medlemmar och andra arbetargrupper lever kortare och det gör ju att att ja, vi är med och bidrar till till de andra grupper som har högre livslängd och det där möter inte systemet upp.

Och hur ska vi göra det på ett?

Så att det har vi haft mycket diskussioner om och men vi vi kan nu göra det i det kollektivavtalade systemet genom att ja att man använder förvalet som finns för privatanställda arbetare genom det ja, kollektivavtal som som LO och svenskt näringsliv har kan man tillhöra en grupp med kort livslängdsantagande.

Men men i det allmänna systemet, hur ska vi lösa det?

Det är det vi har tittat väldigt mycket på, men också jämställdheten.

Kvinnor får en lägre pensioner.

Gamla ordet spelar fortfarande roll.

Den som jobbar är för 60.

Ett år sedan då fanns fortfarande kvinnolöner som var, liksom, ja, formellt lägre.

Men det är olika inkomstunderlag idag också.

Såna här delar så får.

Sedan tycker vi att systemet är ju så komplext.

Det krävs mycket för att förstå det och man kan inte.

Ja man man, man får ingen säkerhet.

Man får inget grepp om vad kommer jag få i pension så att det är många för många delar vi behövde titta på.

Där föll vi på med den här utredningen i över ett år intensivt.

Men en fråga som dyker upp, det är vem tar ansvar om pensionssystemet behöver förändras?

Är det politikerna som ska se över närmare pensionen eller är det ni parter då på arbetsmarknaden?

Fack och arbetsgivare som ska förbättra tjänstepensionen?

Vad hur ser ni på det?

Det är både och.

Kanske pension pensionssystemet?

Det är väl ett pussel med åtminstone två pusselbitar där allmänna pensionen och den kollektivavtal eller tjänstepensionen och vitsen med kollektivavtal eller tjänstepensionen.

Det är ju att man kan ju.

Olika grupper har ju olika behov och intressen.

Nu börjar ju en arbetare privatanställda arbetare tjäna in pension från 22 års ålder och det är ju ett resultat av många förhandlingar där vi har tryckt ner åldern till 22 men.

Det är rimligt att att om man är färdig med sin gymnasieutbildning och börjar arbeta att man redan då börjar tjäna in pengar för det här är ju liksom.

Många tänker att pengarna ligger där till till sig.

Jag går i pension.

Nej, de ligger där ännu längre.

Egentligen ligger under tiden jag tar ut pension också så att.

Att kommer pengarna in 1 2 3 år tidigare så gör det stor effekt och och och det här är ju en sak som kanske PTK privattjänstemännen.

De kanske inte ser det behovet.

Så här kan vi liksom reglera och möta olika frågor genom att vi har olika kollektivavtal för olika grupper så att så att kollektivavtalen fyller en funktion på det sättet.

Men kollektivavtalen kan inte fixa, kan inte lösa den funktion som samhället och och den allmänna pensionssystemet behöver göras så att.

Kommer att ställa krav på att förbättra kollektivavtal och tjänstepensioner.

Men det det allmänna systemet måste skruvas på sitt ställe inom sin lösning.

Och en sak som är väldigt omdiskuterat för den allmänna pensionen som ständigt återkommer i samhällsdebatten.

Det är ju att för den allmänna pensionen så är skillnaden mellan den som har jobbat ett helt yrkesliv och den som har jobbat lite eller i vissa fall inte alls.

Den är ganska liten för de lägre inkomster och då kan man alltså diskutera om ett helt yrkesliv verkligen lönar sig om den här så kallade.

Inkomstprincipen att hela livets inkomster ska gälla, att den verkligen liksom är giltig från allmänna pensionen och bakgrunden till till det här är ju bland annat att garantipensionen har höjts genom politiska beslut och inflationsåren gav ju dessutom en större uppräkning för just garantipensionen, eftersom den här uppräkningen följer konsumentprisindex jämfört med inkomstbaserade pensionen då som följer inkomst och börsutvecklingen.

Men frågan och den kanske är lite svår att vara på om jag ställer den i alla fall?

Hur stor bör skillnaden?

Bara är plånboken mellan att ha jobbat och inte har jobbat om vi pratar allmän pension.

Nu är det ju lite dopat läge efter det här höginflationsåren 22, 23 där, men men tyvärr är det ju ungefär hälften av av pensionärerna som idag omfattas av av garantin och det jag säger inte att pensionen är för hög, utan utan det ligger i konstruktionen att och det gör ju att låginkomsttagare eller medelinkomsttagare hur man definierar det blir blir ju effekten blir för lite.

När jag tittade på min mammas pensionsbefäl för några år sedan.

Och hon arbetar ju 47 år från 18 till 65 år.

Så ålder och och stor del av den tiden var sysselsättning på 80 %.

De jobbar inte heltid och jag ser ju att det.

Det gör ju sista åren.

Hon jobbade hade hon jobbat ett år till så hade det ju gjort väldigt liten effekt just på grund utav det här och vi vill ta bort garantipensioner och ersätter det.

Men grundpension och i i förslaget så föreslog vi en nivå som motsvarar ungefär 10 % av medianlönen 20 23 då runt 4000.

Men här tänker vi att den den.

Beräknas upp med löneutvecklingen för att uppfylla sin funktion och den vill vi att det där ska inte vara någon fribiljett, utan det är någonting som man ska jobba ihop under 40 års tid för att få garantera den.

Men men det skulle göra större effekt och resultat.

Och ja, men gör det bättre för också för många som har kommit in sent i arbetslivet av någon anledning.

Det måste löna sig helt enkelt.

Det ska göra skillnad att man har jobbat ett helt yrkesliv.

Ja även för människor med en låg eller medel låg lön eller så.

Och ni har gjort.

Undersökning också bland if Metalls medlemmar som man faktiskt hittar er rapport och där står det att 1 % en en enda procent har stort förtroende för pensionssystemet att det kommer ta hand om dem och framtida generationer bara knappt var sjätte av era medlemmar i den här undersökningen har något förtroende för pensionssystemet vid rapporten så står det också att utan det förtroendet så börjar människor leta efter andra lösningar för att ta hand om dem när de blir äldre och den allmänna pensionen bygger.

Väl stor del på att vi som jobbar idag betalar in till dagens pensionärer och så ska kommande generationer betala för oss är är det här generationskontraktet naggat i kanten man man litar liksom inte på den allmänna pensionen eller vad?

Vad gör du?

För drar du för slutsats av det här?

Det är utsett.

Jag tycker att det är någonting som vi måste se upp med och verkligen liksom hantera nu.

Alla känner ju någon som har en dålig pension och kanske.

Kanske jobbar länge, men också det här att det är så komplicerat svårt att förstå, men sen också olika kommersiella aktörer som talar om för dig att du kommer att få en dålig pension, du måste spara hos oss.

På de här delarna, oavsett om det stämmer eller inte det.

Det är många faktorer som bidrar till till till det här så att det är dags att göra det tydligare och rättvisa.

Det utifrån de olika förutsättningar i arbetslivet som människor har.

Men om vi vänder på steken då på temat glädje så är det ju ändå så det glöms ofta bort den här debatten.

Att tjänstepensionen har ju förstärkts i omgångar och där har ju ni på if metall och era motpart vart föregångare i somon att ni kommer med de här deltids och som i vissa avtal.

Expansionspremierna så att det sätts av allt större summor till tjänstepensionerna och i många avtal så räknas även tidigare yrkesår numera så tjänstepensionerna står ju för en allt större del av svenskens inkomst trygghet framöver är det inte bra att fackförbund och arbetsgivare tar större ansvar om man inte riktigt kan kan lita på staten eller finns det nackdelar?

Men vi kommer.

Vi kommer ju alltid att driva våra kraven när det gäller att ha bra kollektivavtal.

Eller tjänstepensioner och och där tänker jag att det är viktigt att vi får ner.

Att vi får ner tidpunkten för när man börjar tjäna in det framöver.

Det är ett exempel på en jätteviktig del vi kan göra mer för jämställdheten när man är föräldraledig.

Att om man har en en större intjäning där det.

Det är ett sätt att vi har pekat på också att man kan ha en överkompensation till och med liksom i pensionsintjäning så vi kan skruva på såna saker sen när du lyfter det här med tjänstemännen kallar det för flexpension och vi kallar det för delpensioner och till och med livsarbetstidspremie och annat.

Det är syftet med.

Det är ju att förkorta arbetstiden i slutet av arbetslivet.

På en liksom mjukare förberedelse för att bli pensionär och kunna ja stanna kvar i arbetslivet på ett värdigt och bra sätt.

Så det är en sorts arbetstidsförkortning i första hand och och det är bra att kunna avtala om såna grejer.

Men det här med att att människor inte orkar ett helt arbetsliv heller upp till riktåldern i i det allmänna pensionssystem och hur ska de frågorna hanteras?

Det behöver ju lösas i i det allmänna pensionssystemet så att så att.

Ja, det återkommer vi till, men poängen.

Är på båda rätterna liksom och min poäng är motsats.

Man förstår, men tjänstepensionen ska inte täcka upp för att den allmänna pensionen inte.

Håller måttet så att det löser det problem med den.

Den utmaningen måste vi hantera tillsammans i det allmänna systemet.

En annan viktig sak som du lyfter i rapporten är att många medlemmar inte orkar jobba fram till riktåldern, ofta på grund av arbetsmiljön.

Hur ser ni på sambandet mellan arbetsmiljö och behovet av tidigt pensionsuttag?

Ja nä men det, det är stort.

Det var hösten tjugotjugotre.

En dag på Volvo och Torslanda i Göteborg och.

Det var inte många, men jag tror inte jag såg någon slutmonteringen som var i min egen ålder och jag var väl 52 då när jag var där utan man söker sig till till andra arbetsuppgifter i första hand på den arbetsplats man är på om om man inte klarar av ett arbete och det är bara konstatera att det har blivit mer slimmat på våra arbetsplatser och och det fanns många rätt rätt poster tidigare.

De finns inte kvar, kanske inte en egen regiman outsourcat.

Olika funktioner heller teknisk utveckling har gjort att de har försvunnit.

Då kan det vara svårt att hitta lösningar på arbetsplatserna, varit på lång lång tid och det kan ju vara att man är sliten och nedsatt arbetsförmåga att inte klara av ett arbete överhuvudtaget och kan ju aldrig vara nöjda med att arbetsmiljön sliter ner människor, att man inte orkar orkar hela livet, men även med en arbetsmiljö som är väl ordnad så finns förhållanden i i arbetsuppgien som som är slitande.

Ska jag göra samma sak var ett arbetsinnehåll på en minut och sen börja.

Och med en belastningsskador är tyvärr ett stort problem.

Alla kommer inte orka fram till till riktåldern och vi tänker oss att trygghetspensionen behöver byggas ut.

Alltså att man har en mildare prövning utav utav arbetsförmåga?

Ja, när man har när man har jobbat länge har man jobbat i 40 år så ska man ha en en lättare prövning för sjukersättningen.

Så jag ska få ersättning från Försäkringskassan så att jag inte tar ut pension för tidigt, vilket då drabbar mig negativt.

Och vi vill att det här det här skulle flytta.

Från sjukförsäkringen till till pensionssystemet också.

Det är för att bygga liksom kapsla in det för att inte klara fingriga finansminister, liksom ändra reglerna från år till år.

Det behöver finnas en en förutsägbarhet i vad händer om jag inte orkar jobba fram till riktåldern?

På temat då om politiker och arbetsmiljö och så där för att frågan om arbetsmiljön nämndes ju faktiskt i politikernas pensionsöverenskommelse från 2017.

Där stod det att arbetsmiljön är viktig och att den nya myndigheten för arbetsmiljökunskap kan spela en viktig roll i sammanhanget.

Sedan dröjde det bara några år innan samma myndighet då ska läggas ner för det är ju beslutat nu och det finns ju en del som hävdar att politikerna faktiskt inte har gjort speciellt mycket för arbetsmiljön.

Vad vad tycker du bör politikerna göra mer eller är det snarare ni parter som som sitter på nycklarna här?

Vi jobbar ju hela tiden med med med frågan och vi har ju en stående grupp inom industrin som där vi, vi och arbetsgivarsidan jobbar med de här frågorna för att dra dra.

Fram förbättringar utifrån vad vi kan göra i f metall har ju drivit under ett antal år.

Att om jag ska börja med den riktigt tråkiga sidan då?

Människor dör på arbetet eller skadas, att här måste man ju kunna utreda brott mot arbetsmiljölagen.

Man måste polisen måste ha resurser.

Åklagaren måste ha resurser, utbildning och domstolarna måste ha tillräcklig kapacitet och kunskap för att kunna hantera dem och börja i den riktigt tråkiga delen.

Du räknar ju upp exempel på saker som som har försvunnit arbetslivsinstitutet försvann ju under Reinfeldt regeringen för snart 20 år sedan.

Vi hade ett system i Sverige med staden.

Statligt stöd för företagshälsovård.

Av nittiotal under carl Bildt regeringen så att så att många saker har ju gått i helt fel riktning från den politiska sidan så att jag är kanske inte helt nöjd med begreppet företagshälsovård som namn, men men det fanns resurser som kunde hjälpa oss att titta på våran arbetsplats.

Jag vände mig till företagshälsovården och så att vi har här har vi många som är sjuka.

Här har vi många som har problem med belastningsskador och och vi kunde genomföra ett projekt.

Med deras stöd vi kunde ha in liksom.

Medicinsk expertis och titta på hur påverkar den här rörelsen, kroppen och och den delen?

Och ja, det var ju nyttigt och samhällsekonomiskt bra för samhället också.

Vi.

Vi fick hjälp att att utveckla arbetsmiljön så att vi kunde hålla längre.

Det är helt rent ut sagt så att så att det kan ju samhället göra mycket för att skapa ett stöd för för arbetsplatserna.

Vid årsskiftet nu tjugotjugosex så införs riktåldern och den blir 67 år under lång tid framöver och den ökande medellivsl.

Kräver längre arbetsliv, annars väntar fallande pensionsnivåer.

Ser du en risk för att vissa kommer att orka jobba längre och andra inte blir det liksom ett A och B lag på arbetsmarknaden och nazista yrkesåren?

Risk skulle jag inte säga.

Det är redan så det faktum och jag var ju klubbordförande fram till 2004 innan jag började jobba centralt och det var väldigt många som tog.

Då kunde man ju ta ut pension från 61 års ålder och och det var många som gjorde det och vi räknade på det där och avrå.

Från att göra det, men nej, jag orkar inte fajtas med Försäkringskassan mera.

Var det någon som sa så här liksom så att det det är ju ett högt pris att betala, liksom att att hamna i ett läge där man tvingas göra ett uttag före riktigt ålder?

Vi är naturligtvis glada över att människor lever längre och kan kan jobba längre också, och även våra medlemmar jobbar ju några år längre i genomsnitt nu jämfört med för 30 år sedan.

Det är två saker eko på att vi behöver göra det här.

Det ena bör vi utreda.

Vad finns det för alternativ till att höja riktigt åldern?

Lever människor längre så kan man ju ett alternativ var att man ska höja avgiften.

Jag försökte ge oss på mycket, men just den utredningen behöver vi göra större och bredare.

Det klarar vi inte av själva i det här utredningen och och det är den ena delen och den andra delen är ju det som vi pratade om här.

Att hur fångar vi upp?

Många har ett arbetsliv och finns i arbetsmiljö där vi inte klarar fram till till riktåldern lösningen för dem så att det är det vi förordar i utredningen.

Åter till rapporten då där lyfter ni att arbetare i genomsnitt lever kortare än tjänstemän, vilket förstås påverkar hur mycket pension man faktiskt hinner ta del av.

Samtidigt konstaterar ni att det är mycket svårt att räkna med olika livslängdsförväntningar i det allmänna pensionssystemet.

Det går alltså inte att ha olika pensionsåldrar i det allmänna pensionssystemet för arbetare och akademiker är det så vi ska förstå det.

Går då går det skulle väl gå om man utformar ett sånt system, men det skulle skapa massor med svårigheter.

Hur ska jag i efterhand bevisa vad jag har haft för arbetsuppgifter för 30 40 år sedan?

Jag har förstått att det finns några såna här varianter i Finland.

Men hur hur rätt träffar de och och och du kanske har jobbat på en stor arbetsplats och kan har du liksom det finns papper på allting?

Det har varit stabilt och så vidare och så en annan person har varit runt på 20, 30, 40 olika arbetsplatser under arbetsliv och de där har gått i konkurser och där har gjort det.

Där finns inte längre det någon misskött inbetalningar eller var det vad det kan vara så att så att det finns en massa svårigheter och och sen är ju också jag förstår de som föreslår som skickar motioner till våra kongresser?

Att ja, men vi har jobbat med det och.

Vi vi borde kunna gå i pension tidigare, men men och så hänvisar vi till att arbetsmiljön har varit ja besvärlig utsatt.

Men om man då jobbar med förbättring av arbetsmiljön skulle man då höja pensionsåldern till följd utav utav det?

Det det blir en del knepigheter fördelen med det allmänna systemet är ju att det ska vara lätt att administrera, lätt att bära för företrädare så att vi tror att det där skulle vara en väldigt väldigt.

Svår väg så att det det har kommit fram till att vi kan inte förorda den, då tycker vi att det.

Rationell är med den här trygghetspensionen och det är också rimligt att att alla är med och betalar den tillsammans.

Vi får ju vi får ju flytta pengar från statskassan till pensionssystemet som vi vill då för att våra medlemmar är ju samtidigt med och betalar för de som har ett arbetsliv och arbetsmiljö.

Man kan jobba längre.

Jag tänker att ja, vi, vi betalar då har vi varit med och betala högskola och universitetsutbildningar och så vidare för de som hamnar på den sidan så att vi bör liksom se en helhet här på något sätt och försöka hjälpa varandra till ett samhälle som.

Funktionssystemet både rationellt, dynamiskt, men också respektera människor för de arbetsuppgifterna och de miljöer man har fått igenom.

Så alternativet här då skulle vara att att man skulle kunna trappa ner efter 40 år.

Det är så de tänker.

Ja vi tänker nej, men vi tänker så här att att man man man skulle ha den här möjligheten att få en få en en.

Lindrigare mjukare prövning utav arbetsförmågan efter 40 år.

Det är så vi det såg, vi tänker.

Och det finns ju redan idag en en lättare bedömning av arbetsförmågan några år innan riktålderns och Försäkringskassan tillämpar.

Men många menar ju att det är väldigt få som släpps in i socialförsäkringen till att börja med.

Så det är det ni riktar in er på då fram?

Ja det här.

Något som skulle passa bredare grupper ändå?

Jag tycker att en trygghetspension som finns nu, det var ett litet steg i rätt i en bra riktning, men jag har förstått att det här bara kostar ett par 100 miljoner.

Så det det det.

Vittnar ju om att det är ganska få som.

Få del utav det här och och det finns ju mycket att göra med hela sjukförsäkringen vill jag säga det.

Det är ju inte bara den här delen utan det.

Det finns andra delar som vi behöver verkligen hantera också för att det det är en kamp och att få få ersättning när man när man har blivit sjuk och sliten, men men men just den här delen ser vi en utvecklingsmöjlighet.

Det är ju liksom att tycka att det här är ett bättre och rationellare sätt att att att hantera den här.

Utmaningen än än att skruva på på andra sätt.

Men den här danska förslaget då som pratades om för några år sedan om arnepension, alltså att sänkt pensionsålder för de som har jobbat längst och tanken här då att man har man jobbat i 44 år.

Då har man möjlighet till tidigare pension.

Men problemet med det som du var inne på det är ju att man kan drabbas av arbetsförmåga men inte komma upp i tillräckligt antal yrkesår.

Och det kan ju då upplevas som orättvist och dessutom kan det ju sända signaler om att den tidigare pensionen är möjlig, vilket är den raka motsatsen till vad staten önskar för att ekvationen ska gå ihop.

Så du ni tänker?

Framförallt i termer av att arbetsförmågan ska bedömas när man har några år kvar till riktåldern eller så och då ska det finnas en möjlighet för den som som har nedsatt arbetsförmåga att få ersättning från Försäkringskassan snarare än att börja ta pensionen.

Och och vi har ju kopplat det här till ett långt arbetsliv.

Numera så finns det ju omställningsstudiestöd för den som vill ställa om och byta yrkesbana och den som drabbas just av den här varaktiga sjukdomen.

Sista yrkesåren blir ju bedömd av eller ska bli bedömd av sådana yrken som man har erfarenhet av från från Försäkringskassan och inte hela arbetsmarknaden i stort.

Och det här är ju lösningen utanför pensionssystemet formellt sett.

Men tanken är ju förstås ändå att man ska ta ut pension för tidigt.

Man ska ha ha ett långt yrkesliv eller ha ersättning för socialförsäkringen då?

Vad?

Vad är poängen med att lyfta in det här i pensionssystemet som du var inne på är det framförallt att politikerna då inte ändrar pensionerna lika ofta som social?

Teckningen, eller?

Vad ja det det det det är förutsebarheten.

Det måste bli lättare överblicka.

Vad händer när jag blir när jag blir äldre när jag när jag arbetat i i många år och vad finns det en trygghet för mig?

Ni skriver också i rapporten att höjningen av pensionsåldern tvingar fler att hitta udda lösningar för att klara sig så som att ta ut tjänstepensionen tidigt på kort tid.

Det låter som att man kan hamna i kläm här, alltså att man inför ung för uttag av allmän pension och bedöms som.

Svar av Försäkringskassan kan det här med riktåldern resultera i att fler tar ut sin tjänstepension i förtid?

Ja det det.

Det ser vi ju statistik på att det blev en större andel som tar ut den kollektivavtal eller tjänstepensionen under en femårsperiod istället för livsvaret och många.

Även om även om vi har kortare medellivslängd bland arbete än än andra grupper så är det ju många som ändå underskattar hur länge kommer att leva och tar man ut de här pengarna på på för kort tid då då blir det ju.

Efter fem år är det ju slut med de pengarna och då då har jag en väldigt låg pension efter det så att det det är ett problem och och det drabbar våra medlemmar och andra arbetare.

I offentlig sektor, så har man ju begränsat avtalen så att kortaste uttagstid är tio år och inte fem år.

Är det någonting som den privata sidan?

Är det intressant eller krockar det med individens önskemål om att ta ut pensionen på det sätt man?

Önskar, jag tänker att vi ska vi ska vi ska titta på dom delarna.

Jag tror att det är lätt att underskatta behov.

Behoven under lång tid.

Är öppna för de idéerna och framförallt så behöver vi en annan lösning än än att jag själv ska betala för att jag inte orkar fram till rikt åldern.

Att politikerna vill liksom att vi ska förlänga arbetslivet för att den här pensionskalkylen ska gå ihop.

Det är ju liksom en sak, men är man önskad av arbetsgivaren får man jobba kvar eller finns det risk för ålderism om man är utsliten och inte orkar jobba 100 % ser du på det.

Ålderism förekommer ju är naturligt naturligtvis på en del ställen.

Men jag, jag ser väl ändå att de flesta.

Över att de står inför en utmaning, liksom om jag försöker se det från arbetsgivarsidor, vad vad ska jag göra av den här människan som har stått här i första åtta år och monterat och är utsliten?

Vi har inget jobb att erbjuda, det kan vara.

Det är så krasst ofta liksom, och det är absolut inte så att alla arbetsgivare vaknar på morgonen och tänker det onda tanken, hur ska djävlas med arbetare?

Utan det är utmaningar i i i deras vardag och och så här ser våra arbetsplatser ut och och då kommer människor.

I kläm.

För vi kom ju i kontakt med väldigt många pensionsspar att många, inte minst inom mellan kollektivet, drömmer om att gå ner i arbetstid och många menar ju att det kan vara avgörande för att få fler och orka med och ett ett längre yrkesliv.

Man jobbar inte 100 % utan man jobbar liksom i egen takt och så där och i många branschavtal så finns ju möjligheten att gå ner i arbetstid från en viss ålder till exempel från 61, 62 eller 63 år och arbetsgivaren är ofta välvilligt inställda till det här eftersom man bekostar den här arbetstidsförkortningen själv helt eller delvis.

Om att gå ner i lön, och sen har man ju fått den här deltids eller flexpensionen, så man ska ju liksom ha en lite större kaka då i pension.

Men det finns ju ändå arbetsgivare både i privat och offentlig sektor som säger nej.

Är det rimligt att arbetsgivaren säger nej med hänsyn till att till exempel få ihop schemaläggning eller ser du några problem där?

Nej, men vi har ju i nästan alla våra kollektivavtal regleringar om om rätten att gå ner i deltid de sista åren innan riktåldern.

Eller ja, egentligen faktiskt från 60 års ålder och framåt.

Och där har ju liksom en utmaning varit att fylla på delpremierna så att det finns tillräckligt med pengar där och det.

Det längst har vi väl kommit inom gruv och stålindustrin med det och och men vi har också regleringar i till exempel teknikavtaler som är vår största avtal som omfattar tusentals arbetsplatser.

De flesta ganska små här.

Vi har ju regelverk som tänker ju jag på att gå ner i i arbetstid i pensionsförberedande syfte då då finns regler, för när ska jag ansöka om det ansökaren så måste arbetsgivaren behandla.

Frågan får man ett nej, så kan kan jag ju vända mig till lokala fack då vi begär en förhandling och runt det här och det finns en stupstock om man inte kommer överens och det.

Det är ju att det blir 50 % och det kanske inte är vad arbetsgivaren vill och det kanske inte är vad våran medlem vill än våra medlem kanske vill vara lediga alla måndagar till exempel och då, men det där ska ju driva fram förhandlingslösningar så att så att ja hittills är ju den största förekomsten av av.

Deltidspensionslösningar inom stålindustrin och där är det ganska vanligt att två personer delar på en skiftcykel.

Och då får arbetsgivaren ihop sin schema, då får man ihop.

Alla nöjda liksom nöjda och det är de de medlemmar som har mest positiva synen på sitt arbete och lägst sjukfrånvaro.

Men de arbetsgivare som ändå inte har någon policy för arbetstid förkortning under de sista yrkesåren behöver de det eller är det bättre att hantera det här från från fall till fall?

Jag tänker att de inte behöver en policy utan de ska tillämpa kollektivavtalet i de fallen så att där har vi löst kanismen för att lösa förhandlingar.

En del av rapporten handlar om industrikvinnornas pensioner.

Vad visar analyserna där?

Ja rent allmänt så har ju kvinnor.

Sämre pension om vi tittar på hela.

Arbetsmarknaden och 74 % utav men männens pension för att det är olika.

Inkomster.

Ja de här lägre lön och man man tar ut mer föräldraledighet.

Man har större risk att bli sjuk och och de delarna så att så att det finns en inbyggd orättvisa.

Vi har ju som mål att att alla människor ska ha samma möjligheter till utveckling i arbete och det är ju tyvärr så på många arbetsplatser fortfarande att kvinnor gör i större utsträckning mer.

Monotona arbete man har ett mer utsatt arbetsinnehåll i sitt arbete och och det är ju dels en sak och arbeta med.

Vill jag ändå säga att det har gjorts väldigt mycket under senare årtionden och och inom industrin så är det ju så att bland arbetare är löneskillnaderna mellan män och kvinnor mindre och och speciellt de första åren i arbetslivet så är den väldigt låg utan går.

Det isär mer än när liksom barn kommer och och och så, men men föräldraskap.

Hur påverkar det pensionen är det tar vi ju en del förslag runt och och det är de här sakerna vi har pratat om tidigare också.

Vad händer om jag inte orkar hela?

Arbetslivet på ett rikt åldern och där kan vi ju, som jag sa tidigare också skruva mera på våra kollektivavtal eller tjänstepensioner för att de ska stödja föräldraskapet mer att man inte förlorar, men en stor sak som jag vill lyfta fram där.

Det är ju grund pension.

Det skulle göra stor skillnad för många kvinnor och sen en sak som vi inte ska glömma bort som man alltför sällan kopplar till pensioner.

Det är ju karensavdraget.

När man blir sjuk då?

Tänker du när man blir sjuk?

Och det är ju fler kvinnor som är utsatta för sjukdomen män och vi tittade ju på fem.

Eva helt trovärdiga inom olika branscher för oss som är olika lönelägen och så där och slutsatsen av den beräkne var att beroende på hur många karensavdrag man hade så kunde det påverka pensionen med mellan 100 och 500 kr i månaden varje månad som pensionär så att det här slår ju hela vägen så att ta bort karensavdraget skulle påverka mycket och det skulle ju påverka kvinnors pensioner betydligt mer än männens också.

Jag möter ofta många som säger att ja, det här.

Den orättvisa mellan arbetare och tjänstemän och jag tycker att den är lite förenklat.

Ja, 99 % av våra medlemmar kan inte sitta hemma och och och jobba på distans.

Men jag tänker att problemet berör bredare än så.

Människor inom sjukvården, oavsett om man arbetar eller tjänsteman, skolan förskolan där.

Alla kontaktyrken.

Liksom alla kontaktyrken eller där man måste göra arbetet på på plats på något sätt så att det det är en inbyggd orättvisa i pensionssystemet och det det det.

Går mer mot kvinnor än män.

Jämställda pensioner låter ju bra, men då blir frågan vad man ska lägga in stöten någonstans för att det ska få rätt effekt för att vissa pekar ju på att nej, men det är pensionssystemet som behöver skruva andra menar att det är med på arbetsmarknaden hur den är utformad, alltså det vissa menar ju att det är bättre att skapa incitament för ett jämnt uttag av föräldraledighet och heltidssysselsättning för kvinnor, snarare än att kompensera för att kvinnor tar ett stora ansvar för barn och hemarbete kan.

Det finnas en problem med fler pensionsrätter för föräldralediga.

Att det i själva verket cementerar ojämställda mönster eller hur?

Hur ser du på det jag?

Har inte sett något exempel på att någon sitter hemma och funderar på, hur ska vi dela upp föräldererigheter nu för att liksom hur kan det påverka pensioner eller så utan man man har mer kortsiktiga funderingar runt det så att så att jag ser inte en en motsättning i i i det naturligtvis ska vi liksom göra allt vi kan för att få bort orättvisor från arbetslivet.

Men men det är ju, det är ju ganska långa leveranstider på på pensioner och så vidare så vi behöver skruva i.

Det allmänna pensionssystemet också där är ju karensavdrag och vi har i grund pension istället för garantipension och vi har andra ja barnåren kan skruvas upp så att de ger mer och och sånt också.

Och just det där med att ersätta garantipensionen med grundpension så att arbeta lönar sig.

Det är ju intressant för att politikerna har ju faktiskt tillsatt en översyn av just grundskyddet nu i dagarna.

Vad har du för förväntningar på den utredningen?

Förväntningen är att man tittar på på den frågan ordentligt, alltså om om du och jag lägger ner x.

Tusentals timmar på att arbeta.

Den ena utav oss har högre löner, den andra så får ju det fullt genomslag idag och jag tänker mig att liksom att min timme och din timme borde vara det borde finnas någon del i de är lika mycket värda, liksom det förenklar ju lite grann naturligtvis här, men men oavsett om jag har en hög eller låginkomst kan jag tjäna in en en grundpension med det förslag som vi har lagt och och det skulle höja tilltron till systemet.

Men det behöver också ske i kombination med att vi höjer avgifterna till systemet också och.

Och vad hoppas ni?

E rapport ska leda till hur ser ni på möjligheten att påverka politiken och så där?

Det är ju riksdagsval ganska snart ändå.

Ja, våra ambitioner stannar inte vid närmaste riksdagsvalet.

Jag ser jag ser det här det här som en en stor samhällsfråga med pensionerna som berör alla.

Jag menar man kan ju prata om många olika saker, men ingen tänker sig att bli arbetslös.

Ingen tänker sig att bli sjuk, men nästan.

Alla tänker väl sig att bli pensionär någon gång.

Vi har tittat lite smalt på det här liksom vi behöver se pensionssystemet som viktigt del i liksom.

Hela samhällskontraktet tilltron till framtiden.

Det har en direkt betydelse för i slutändan håller vårt demokratiska system om det inte levererar tillräckligt.

Det är inte bara svarta allting idag, naturligtvis.

Det är inte det jag säger det.

Det finns ju många pensionärer som har otroligt bra i Sverige också, men men vi har inte ett system som möter de olika förutsättningarna i arbetet i arbetslivet.

Vissa utav oss har oturen att bli sjuka tidigt hur?

Fångas det upp tillräckligt bra såna här saker det alla de här frågorna handlar ju liksom om om ja ett gemensamt kitt mellan oss och och.

Att vi tar hand om vårt samhälle och det finns.

Ja, det finns mycket mer om att titta på liksom i i i utredningen och men men vi ska inte ge oss in på allt, men men just det här att det måste vara enklare mer förutsättbart.

Det måste slå bättre och rättvisare.

Men om vi leker med tanken då att ingenting händer med mellan pensionen, kommer ni då att resa fortsätta krav på högre tjänstepensioner i avtalsrörelserna framöver och förstå?

Och förstå politikerna detta att där där den allmänna pensionen då minskar betydelse relativt sett så ökar tjänstepensionen.

Allt annat lika.

Jag ser framför mig att vi kommer och liksom driva båda spåren som vi sa tidigare, att vi, vi, vi kan inte fixa det allmännas brister genom kollektivavtal och det lösningar, utan vi ska förbättra våra kollektivavtal för att möta de behov som vi har inom våra kollektivavtalsområden.

Men men det allmänna systemet måste lösa sin funktion och det är ju att skapa det mesta av av framtida pension.

Det får inte bli en liten slatt bara utan det här måste stå för någonting.

Vi börjar närma oss slutet nu.

Ja, i det här poddavsnittet.

Men först vill jag fråga, är det någon fråga som vi har glömt att ta upp, tycker du?

Nej, det.

Jag skulle väl inte säga att ni har glömt att ta upp massor med två.

Ett fokus jag.

Kan bli dubbelt så.

Långt.

Ja, jag tänker att utifrån det syftet med samtalet eller liksom, men jag tycker att det har varit intressant att få prata om de här delarna.

Verkligen?

Vi har faktiskt en avslutande fråga också och det är vilka är dina bästa pensionstips?

Ja då tänker jag att bli medlem i facke, dra med dig.

Arbetskamraterna.

Se till att det finns ett kollektivavtal på på arbetsplatsen.

Fackligt organiserade arbetare tjänar mer än de som står utanför fack.

Finns det ett kollektivavtal så får du en högre livsinkomst.

Du har kompletterande skydd vid sjukdom och vid föräldraledighet och annat som gör att pensionsunderlaget totalt sett blir blir större och och.

Ja ställ krav på arbetsmiljön att den ska vara bra så att vi orkar jobba länge och och de här delarna så att det är de första sakerna jag tänker på.

Jättebra 1000 tack för att du kom idag.

Thomas väldigt intressant samtal om.

Er.

Rapport.

Då har vi kommit fram till dagens fråga och den kommer från Johan.

Han har läst att man kan pausa tjänstepensioner, men Johan har en avgångspension som inte går att pausa.

Hur kan det vara så?

Undrar han.

Om det är årsskiftet så infördes möjligheten att pausa påbörja utbetalning av tjänstepension och det gjordes genom en ändring av inkomstskattelagen.

Men den här lagändringen är inte tvingande så man bör stämma av med pensionsbolagen vad vad villkoren medger och i praktiken så är det skillnader mellan olika.

Avtal med olika typer av tjänstepensioner.

Det är också skillnad mellan olika pensionsbolag och just avgångspension är speciella eftersom de betalas ut enligt det som är avtalat mellan dig och din arbetsgivare.

Och det innebär ofta att man inte får göra några ändringar av utbetalningen.

Så du hoppas vi att Johan är nöjd med det?

Svaret då?

Tack för det och det var det allt för oss idag.

Tack för att du har lyssnat på min pensionspodden i avsnittet.

Har du hört Thomas switt ifrån i f metall dander som Björk och mig med det Eklund är från min pension som är den oberoende tjänster.

Samarbete mellan staten och pensionsbolagen där du får bättre koll på dina pensioner och min pension producerar också min pensionspodden från ax till limpa faktiskt.

Och vill du höra på flera avsnitt så hittar du oss där poddar finns och varannan.

Fredag kommer ett rykande färskt poddavsnitt att dyka upp i ditt flöde och har du frågor som du vet vi tar upp i kommande avsnitt då mejlar du till poddet att min pension.se.

Jag hoppas att vi snart hörs igen, ta hand om dig och dina pensioner till dess ha det bra hej.