Välkommen till min pensionspodden idag har vi med oss Staffan ström ifrån alecta för att prata om deras senaste studie.

Pensionärernas inkomster under inflationsåren för vad hände med pensionärernas ekonomi när priserna rusade och hur ser den långsiktiga utvecklingen ut?

Ja, det ska vi ta reda på nu och välkommen tillbaka till oss Staffan.

Tack för det Maria.

Hej då?

Ja hej dan ja hej hej.

Senast du var här så pratade vi om att man bör tänka på pensioner när man byter jobb.

Men för nya lyssnare vill vi gärna att du presenterar dig.

Vem är du?

Ja, jag heter Staffan han ström och jag jobbar på alecta som är Sveriges största tjänstepensionsbolag och vi jobbar med tre saker vi jobbar med ålderspension, alltså pengar som vi ska leva på när vi en dag slutar jobba.

Vi jobbar med sjukförsäkring som ger extra pengar om du blir långvarig sjuk och efterlevandeskydd, alltså pengar till familjen när du dör.

Och mitt jobb är att vara pensionsekonom och det betyder att jag i snart 25 år nu faktiskt har har läst typ allt som finns att läsa om pensioner och sen försöker jag berätta om det på ett enkelt sätt som möjligt så att folk ska få en chans att få koll på sin framtid kan man säga och sen gör ju jag och mina kollegor på alecta dessutom en hel del egna studier när vi inte tycker att vi riktigt hittar svar på frågor som vi undrar över och det här vi ska prata om idag.

Det är just en sån studie.

Och den här typen av studier som vi ska prata om idag.

Den har ni gjort sen 2018.

Där tittar ni just på pensionärernas inkomster?

Vad är syftet med det här?

Vad är det ni vill bidra med till pensionsdebatten?

Har du det?

Jag tycker är det speciella med den här studien.

Det är ju att vi mäter den verkliga deklarerade inkomsten faktiskt för varenda en av de tre miljoner svenskar som är 55 år gamla eller äldre och att vi började med det där tjugoarton.

Det beror på att vi saknade faktiskt ett bra svar på en fråga som vi fick och som vi fortfarande får väldigt ofta.

Och det är nämligen frågan.

Blir livet när jag slutar jobba kommer min pension att räcka till att fortsätta leva ungefär som idag för det det de flesta hoppas på.

Sen är det ju så att många har tyvärr en rätt dyster bild av pensionen och det där kommer väl ganska mycket från att det i Media oftast är rätt mycket eländesfokus och och det där att många hade en så dyster bild.

Det var en drivkraft för oss att ta reda på hur det verkligen ser ut.

Och när vi började titta på det här och såg att verkligheten ser ju faktiskt mycket ljusare ut än vad de flesta tror i alla fall, då ville vi.

Lansera den här bilden och och lägga min fakta på bordet så att ni ni på min pension gör ju en jätteinsats så klart genom att varje år göra miljontals prognos, det vet jag och jag rekommenderar verkligen alla att att göra en sån individuell prognos.

Men prognos är prognos och vi ville då komplettera det med att se hur det ser ut för de som verkligen har gått i pension och och då visar det sig inte finnas riktigt bra siffror på det.

Det var jättekonstigt.

Kan man tycka, men så var det så.

Därför bestämde vi oss för att ta reda på det och nu gör vi alltså varje år sedan 2018 den här studien för att hela tiden kunna ge ett så aktuellt.

Ett svar på frågan som som möjligt vad man får i plånboken också för att kunna följa den här utvecklingen över tid och.

Det var deklarerade inkomster som ni använder, sa du, men vilken alltså hur?

Hur går det till vilken data använder ni?

Egentligen jo, vi ville så att säga komma så nära verkligheten som det bara går och och en annan sak var som jag sa nyss då att inte bara titta på en liten klick pensionär ett litet urval utan verkligen titta på och mäta inkomster för varenda svensk som är de här åldrarna och då kom vi.

Rätt snabbt fram till att den bästa datakällan är statistikmyndigheten SCB.

Statistiska centralbyrån brukar man säga för för de äter varje år svenskarnas inkomster på individnivå och det gör de då utifrån data som de får från Skatteverket.

Så det är liksom verkliga deklarerade inkomster och en del av deras data finns faktiskt och såklart avidentifierad så att man inte kan knyta inkomst till en viss person då faktiskt helt öppet på deras webbplats.

Så det kan vem som helst gå in och och ladda ner och titta på och sen har vi då för att kunna analysera datat lite djupare och för att kunna svara på fler frågor, gjort ett gäng specialförfrågningar.

Dessutom då till SCB.

Sen måste man ju såklart alltid komma ihåg när vi pratar om människors inkomster, att människor är individer och eftersom vi har med då alla svenskar över 55 år så finns det ju en enorm skillnad mellan de som har de allra lägsta och de som har de allra högsta inkomsterna.

Därför för att det ska vara meningsfullt och säga någonting resultatet så delar vi in hela befolkningen i sju olika inkomstgrupper från grupp.

Ett där människor har de allra lägsta inkomsterna.

Det är de som tjänar mindre än tolvtusen kronor i månaden före skatt.

Ruskigt låga inkomster upp till grupp sju då den grupp där de högsta inkomsterna finns och då handlar det om inkomster på mer än sjuttiofyratusen i månaden och sen fokuserar vi i första hand på medianpersonen i varje sån här grupp, så då får vi liksom sju grupper.

Där den typiska pensionären för sju olika inkomstskicker i Sverige finns med oss.

Det är så vi försöker göra för att komma så nära verkligheten som möjligt.

Men då när man pratar om inkomster, då räknar ni både med pension, lön, sjukpenning, sjukersättning och kapitalinkomster är det inte så?

Och och det där att vi mäter allt som landar i plånboken efter skatt.

Det är ju återigen då för att komma så nära verkligheten som möjligt, för det är ju den totala inkomsten som avgör hur vi har råd att leva som pensionär.

Och en av de saker som vi upptäckte redan första studien 2018.

Det var ju att människors inkomster består av så många fler olika delar än vad vi först förstod och åtminstone tänkte på, det är ju lätt att tro att människor jobbar och samma lön fram till dess att man går i pension och då lever man på pension, men verkligheten är ju mycket mer mångsidig än så.

Vi såg ju till exempel att inte ens hälften av befolkningen lever helt och hållet på arbete åren innan pensioneringen, utan det är faktiskt en en knapp majoritet som får en del eller ibland faktiskt hela sin inkomst i stället för.

Typ av bidrag och försäkringar och det där kan vara allt från a kassa eller sjukpenning eller sjukersättning eller så där.

Och det är en viktig anledning till att vi vill mäta helheten för om vi inte gör det, då skulle ju det innebära att mer än varannan människas verklighet inte tas med, utan vi vill mäta allting och sen är det likadant efter pensioneringen.

Nästan varenda pensionär har ju mer inkomst än bara allmän pension som som jag upplever att pensionsdebatten väldigt ofta är helt inriktad på.

Och det är klart vi ska debattera den, men men mer än nio av tio svenska har.

Dessutom tjänstepension och sen ser vi också tydligt att många har ofta andra inkomster som det kan vara bostadstillägg till exempel.

Eller det kan vara att man hoppar in och jobbar då och då, och det fyller också på plånboken så att vi vill mäta helheten och sen när vi visar upp det här.

Då delar vi såklart upp varifrån pengarna kommer så att man tydligt kan se hur mycket får en pensionär från allmän pension.

Hur mycket kommer från tjänstepension och vad kommer från andra inkomster?

Och det är verkliga inkomster vi pratar om, inga typfallsberäkningar eller fiktiva räkneexempel då?

Nej precis vi vi gör.

Som inga omräkningar eller så, utan det här är inga prognoser eller typfall, utan det är verkliga utbetalda pengar.

Men då måste jag ändå fråga för att inkomster är en del av ekonomin.

Tillgångar är en annan och ni skriver ju ni resonerar fram att bland äldre svenskar finns också stora förmögenhetsskillnader och så nämner ni nästan andetag att en låg inkomst kan i vissa fall förklaras av att personer har en stor förmögenhet?

Vad vad, vad kan det vara?

Jo.

Där upptäckte vi en del fall som föreslog det konstiga ut Vi vi såg att vissa inte hade någon inkomst alls eller en väldigt väldigt låg inkomst under 10 000 i månader och samtidigt bodde de i ganska dyra områden.

Och då när vi började fundera igenom det där så ser vi att då handlar det ju förmodligen om någon som antingen lever som hemmafru eller hemmaman och lever på någon annans inkomst eller som kanske då lever på en förmögenhet och därför inte behöver jobba så att de här som har de allra allra lägsta inkomsterna åren innan pensioneringen.

Det är en väldigt spretig grupp där den rymmer liksom allt ifrån stenrika som inte behöver jobba och ha några löpande inkomster ner till utfattiga människor som inte får någonting i plånboken och det skälet till att.

Vi pratar om låginkomsttagare i den här studien.

Då har vi faktiskt valt att inte ta med de som har de allra allra allra lägsta för att det är en så otroligt spretig grupp utan med låginkomsttagare.

Då menar vi de som tjänar mellan tolv och tjugofemtusen i månaden före skatt.

Det är liksom mera de typiska låginkomsttagarna.

Men om vi ändå är inne på fastigheter och generellt är det rättvisan att påstå att många äldre har stora ekonomiska tillgångar, till exempel i fastigheter som som inte går att mäta i offentlig statistik eller som ni inte har med i er studie i alla fall.

Jo, men det tycker jag nog är.

Är bra att ta med i bilden i alla fall.

Det är klart att det finns massor av äldre som inte äger sitt boende har ingen fastighet och som inte har några andra tillgångar heller.

Några fonder eller aktier eller pengar på banken eller så, men många har det.

Det vet vi och Pensionsmyndigheten visade till exempel det här om året att pensionärer som grupp.

De har ju en förmögenhet som de bedömer vara sex gånger större än vad de som är mellan 20 och 64 år gamla har tyvärr saknas det ju ett sånt där förmögenhetsregister och det var en förmögenhetsskatten avskaffades, så så valde man att att inte.

Föra statistik över det där det hade varit intressant att kunna ha bättre statistik över det där, men det finns mycket som tyder på att en stor del av förmögenheterna ändå finns hos hos äldre och vi vet ju också från andra studier, till exempel en som Swedbank har gjort att pensionärer är den grupp i samhället som faktiskt oroar sig allra minst för sin ekonomi.

Då får man alltid minnas att pensionärer då i en jättestor grupp.

Det finns många äldre som oroar sig för sin ekonomi, men men när man går ut och frågar olika åldersgrupper, då är jag faktiskt pensionärerna.

De som oroar sig minst.

Lite intressant.

Lite av en ögonöppnare om?

Man tittar långsiktigt då på den långsiktiga utvecklingen har pensionärernas köpkraft ökat eller minskat över tid det?

Är långsiktiga utvecklingen ser faktiskt väldigt bra ut när vi tittar på hur det ser ut för nyligen pensionerade personer över tid så ser vi faktiskt vem vi började mäta att varje ny årskull som går i pension har fått det bättre jämfört med tidigare årskullar.

Och när vi jämför inkomster över tid så rensar vi så klart bort inflationens effekter så att det ska gå att jämföra.

Hur det ser ut idag jämfört med tidigare och då ser vi till exempel att dagen 67 åringar de har hela sjuttiotusen kronor mer om året att röra sig med efterskatt jämfört med hur det såg ut för 67 åringar för tolv år sedan så att köpkraften har gått upp ganska rejält hos pensionärer som grupp igen.

Då är det olika mellan olika årskullar.

Det är det som jag sa nyss då så har ju pensionärer som gruppfost det mycket bättre och vi?

Fokuserar lite, särskilt i årets rapport på årskullen som är född 1956.

Det är ju de som är de allra mest nyblivna sextiosjuåringar.

För det är också när vi mäter på det här sättet så finns det alltid en tvåårig eftersläpning.

De inkomster som människor tjänar ihop tjugotjugotre de deklarerade vid tjugotjugofyra och då blev de tillgängliga för analys tjugotjugofem.

Så det det är tvås eftersläpningar, men då tittar vi på det och årskull 56 har ju klart mycket bättre inkomster än vad år skull 1949 eller 1944 hade när de var lika gamla för att ta två exempel som vi visar i.

Så på så vis är det bra och varför är det så?

Då kanske man frågar sig då då?

Ja, jag skulle säga att det är två saker som har rätt stor betydelse.

En stor bidragande orsak.

Det är ju att i årskull 1956 så är det klart fler kvinnor som har yrkesarbetat hemmafru tillvaron var mycket vanligare bland fyrtiotalister bland femtiotalister och det där syns tydligt i statistiken och vi ser också att allt fler, både kvinnor och män jobbar hela vägen fram till pensioneringen.

Det finns många som inte k.

Där där kroppen tar slut och man är sliten och så, men det är ändå en klart mindre andel numera som lämnar arbetsmarknaden på grund av sjukskrivning än hur det såg ut förut så att ja att att arbetslivet faktiskt har blivit friskare och mer jämställt.

Det ger också bättre pensioner.

Det ser vi.

Om vi tittar på de här inflationsåren då tjugotjugotvå och tjugotjugotre där skedde ett trendbrott, menar ni vad vad?

Var det som hände?

Ja, då ser vi faktiskt för första gången sedan vi började med att mäta för sju år sedan att de nykläckta pensionärerna faktiskt då inte hade högre inkomst.

Den årskullen direkt före dem så femtiosexorna fick alltså inte högre inkomster än femtiofemorna och femtiofyrorna.

Och det är ett ett trendbrott.

Annars så har jag alltså varje år skulle fått det bättre än de tidigare, men här stannade det av och borde ni dramat där det?

Det är ju framförallt inflationen som slog till tjugotjugotvå tjugotjugotre så femtiosexorna.

Då fick visserligen högre inkomster i kronor än de tidigare årskullarna, men den höga inflationen åt upp hela den där inkomstökningen.

Så så 15 sextona fick alltså inte mer pengar.

Och rörelse mer en femtiofyran och femtiofemorna och och en viktig anledning är ju inflationen.

Det märkte vi alla att det var.

Det var inte särskilt kul att gå till affären tjugotjugotvå tjugotjugio kanske inte är nu heller, men nu åtminstone ökningstakten ta avtagit.

Man får inte rumläge priserna som rådde förr, men de ökar inte lika mycket.

Det är så man får se det.

Men alltså, jag blir lite nyfiken.

Vilka grupper drabbades mest?

Ja som sagt de här åren var ju tuffa för oss alla.

Och vi har tittat lite på hur det såg ut för 60 och sjuttiotalister som ju har en bit kvar till till pensioneringen då, men och där syns det ju rätt tydligt att inflationen var tuff.

Deras köpkraft minskade med mellan sextonhundra och 2000 kr i månaden ungefär och det är rätt mycket.

Det kändes.

Det känns jag och Dan och jag som har hemmavarande barn.

De kostar ja just det.

Nej visst, det är inte.

Grastar mer än någonsin när när priserna drar i väg så att det var ju rätt tufft va?

Och det kan vi jämföra med fyrtiotalisterna som bara tappade någon hundralapp i köpkraft faktiskt.

Vad berodde det på?

Då var det garantipension och så som.

Dels så höjde man grundavdraget för pensionärer i skattesystemet så att skatten blev lägre.

Jo, eftersom vi mäter efterskatt.

Jag tycker det är en viktig poäng, för det är ju det som landar i plånboken.

Då syns en sådan åtgärd och sen ser vi också att inkomstpensionen alltså den största delen i allmän pension, hade ju faktiskt en rätt hygglig utveckling.

Och utöver det så ser vi att många pensionärer i den åldern fyrtiotalister som vi pratar om här har olika typer av förmånsbestämda pensioner, alltså där arbetsgivaren har lovat en viss pensionsnivå och de räknas oftast upp i takt med inflationen och då är man ju helt skyddad mot en sån här inflationssmäll så är.

Personen 10 % ja då ökar pensionen med 10 % och det det gynnade den gruppen av pensionärer.

Men då tar vi det nu, Staffan, vad är skillnaden mellan förmånsbestämd och premiebestämd tjänstepension?

Ja dessa två sköna ord som du?

Har förklarat det här förut, men vi tar det.

Igen, vi tror att du har förklarat det här i varenda poddas nitt du varit med.

Om ja, men det gör jag gärna för att det är ju två helt olika sätt att konstruera en pension.

Har man en förmånsbestämd pension, då är det förmånen som är bestämd och med det menas alltså att arbetsgivaren.

Lovat en viss pensionsnivå och sen är jag upp till arbetsgivaren och ser till att det finns tillräckligt pengar och nästan alltid är den också knuten till inflationen så att när inflationen drar iväg yes, då ska ju pensionen höjas.

Så det är en väldigt trygg och stabil pensionsform där man vet vad man får och man vet att man har en konstant köpkraft även när när inflationen drar iväg.

Och det är ju helt annorlunda då mot premiebestämd pension som är har blivit mycket vanligare och som brukar vara det enda alternativet för de lite yngre på arbetsmarknaden.

Där är det ju istället så att.

Skrivaren lovar att göra en viss inbetalning varje månad sen vad det där räcker till för pensionsnivå.

Det är inte arbetsgivarens problem, utan där får vi ju själva placera pengar till en risknivå som vi tycker är rimlig och sen blir pensionen vad det blir och den kan bli bättre eller den kan bli sämre.

Det finns inga löften i en premiebestämd passion.

Och då var ju inflationsåren lite speciella där och vi återkommer till dem.

Men hur har pensionerna stått sig under de här två inflationsåren jämfört med med löner och priser?

Kan man säga något om det?

Var ju tuffa även mot mot pensionärer men men de drabbades faktiskt inte hårdare som gruppen den yngre befolkningen snarare tvärtom faktiskt.

Nu kommer jag med ett gäng påståenden här, så får du skjuta ner dem eller också får du liksom nicka jakande här.

Men jag skulle vilja påstå att de som klarade sig bäst under de här inflationsåren var de som hade relativt sett i alla fall både lägst och högst pension och då tänker jag liksom att garantipensionen den ju prisindexerad och den räknas ju upp med inflationen.

Och det är ju för de som har de lägsta inkomsterna då som som pensionär och dessutom blev det ju en extra höjning genom politiskt beslut i riksdagen för just garantipensionen och de som har de högsta pensionerna.

De har ju ansenliga belopp i just förmånsbestämd tjänstepension och den följde ju också med i i prisutvecklingen så att det är ju snarare de som har pensioner runt genomsnittet som har haft en blygsammare ökning för sin inkomstpension, premiepension och premie bestämd tjänstepension under just den här perioden.

Men de största förlorarna, relativt sett under perioden, har inte varit pensionärerna utan de yrkesverksamma som har fått märkbara reallönesänkningar.

Håller du med om det eller behöver det nyanseras?

Nej nej, jag tycker du sammanfattar det riktigt bra, faktiskt jag.

Jag håller med om det där att det vi kan se här är att bäst klarade sig de pensionärer som har på ena sidan då förmånsbestämd pension.

Vi på alecta till exempel har ju höjt dem med över 20 % de senaste tre åren och och det är ju sånt som jag som löntagare bara kan drömma om sådana nivåer så att.

Förmånsbestämda pensioner var väldigt förmånligt att ha under de här åren och sen precis som du säger då de som har garantipension eftersom den räknas upp i takt med inflationen och dessutom har höjts lite extra genom politiska beslut och tydligast var väl kanske den här extra tusenlappen varje månad som sköts till precis innan valet.

Tjugotjugotvå det var kanske ingen slump att det kom precis vecka innan valet eller?

Vad sa du väldigt omdiskuterat det här då gör någonting för pensionärerna.

Men men just att utbetoning av den förmånsbestämda tjänstepensionen har ökat med nästan 20 %.

De senaste uppräkningen här senaste årsskiftet var det kanske mindre blygsamt då, men ändå en en sån höjning har ju inga yrkesverksamma varit med om, möjligen undantagen någon som har lyckats med ett fantastiskt jobbbyte då.

Varför pratas det inte om detta är det för att man blandar samman pensionens olika delar eller vad?

Vad beror det på?

Ja, det är en bra fråga jag.

Jag är också lite förvånad över att vi inte har pratats mer om det här, vilket hur förhållandevis mycket bättre man man kom ut ur den här krisen då som som pensionärer med förmånsbestämd pension och som vi sa här nyss då 20 %.

Inkomstlyft på ett par års tid.

Bara det.

Det är ju.

Det är ju något som vi andra bara kan drömma om.

Som jag sa, jag tror kanske att en del av det beror på att fokuset väldigt ofta ligger bara på allmän passion och det är klart att den är viktig.

Det är ju den vi kan styra genom politiska beslut och och på valdagen och så där.

Men om man bara tittar på den delen så missar man något tjänstepensioner.

För många människor ger kanske hälften av den totala pensionen och den har utvecklats väldigt, väldigt starkt.

Vi kan titta.

Till exempel då på hur det ser ut för medelinkomsttagarna i vår studie.

Eller medelsvensson som vi kallar henne eller honom här om vi jämför medelsvenssons inkomst vid 67 års ålder, för då har de flesta börjat ta ut sin pension jämfört med den inkomst som samma person han eller hon hade vid 60 års ålder.

Det är så vi gör för att mäta liksom hur hur förändras inkomsten när vi går i pension.

Om vi bara ser till allmän pension, då får medelsvensson ungefär bara 48 % av sin tidigare inkomst.

Det som brukar kallas för kompensationsgrad i vår bransch och det är klart, det låter ju jätt.

Lite man man får.

Man får inte ens halva sin inkomst när man går i pension och så blir det massa rubriker över det där och det är lågt.

Men den allmänna pensionen ger ju som sagt var inte ens hälften av inkomsten, men plussar vi på då tjänstepensionen då ökar medelsvenssons inkomst till 72 % en ganska rejält mycket högre siffra och ser vi till totala inkomsten efterskatt, då är vi uppe i 87 % så jag.

Tycker att det här visar ju att pensionärers inkomster.

Om vi tittar så nära verkligheten som det går.

Det står jag mycket mer än bara allmän pension och vill man visa hur verkligheten ser ut så behöver man ta med alla inkomster.

Så svaret på frågan vi var inne på i inledningen här och vad händer med min inkomst när jag går i pension?

Ja, då behöver man logga in hos er på min pension för att se en individuell prognos.

Men tittar vi på hur det har sett ut för de som har gått lite före oss har inkomsten sjunker med lite drygt 10 %.

Det det det svaret när vi tittar på verkliga.

Inkomster.

Att det finns stora individuella variationer, såklart.

Visst gör det.

Men just det där att man har inkomster från både fem, sex och sju olika håll.

Det är ju inte så man man.

Tänker intuitivt, men så ser det ofta ut när man blir pensionär, inte minst att utbetalas från flera olika håll och man omfattas av flera olika förmåner medför det att det är svårt just att prata om pensionärernas ekonomiska situation.

För brutto blandas med netto.

Det är väldigt många olika förmåner och så där och det är svårt att addera alltihopa.

Alltså, egentligen tycker jag att det borde inte vara svårt alls.

Bara om man är tydlig med vad det är man mäter och visar upp och det är väl där det kan bli lite trassligt att man kan se en tidningsrubrik som handlar om att du får inte ens halva din inkomst och.

Alltså bara tittat på allmän passion och man har bara tittat före skatt och sen så tittar vi på helheten och tittar efter skatt och då säger vi att du får 87 % och det är klart att då blir man förvirrad och undrar vad är det här för någonting och vem är det som ljuger och vem är det som har rätt?

Och förklaringen är att jag borde ha rätt.

Det är ju bara frågan hur mycket zoomar man in på enskildheter eller hur mycket zoomar man ut och ser till till helheten så så det gäller ju att vara tydlig med vad det är man mäter och och det hoppas jag att vi kan vara här idag.

En vanlig fråga är hur inkomsten ser ut efter att man har följt 70 år.

Vad visar era siffror där?

Jo, det är viktigt att titta hur det ser ut lite längre fram under pensionärstiden för ganska många, allt för många.

Kanske om du frågar mig har ju valt att utbetalningarna på en tjänstepensionen ska ta slut redan efter fem år och det där det ger ju en i och för sig då en bra inkomst de första fem åren, men efter det kommer det ju inte några tjänstepensionspengar alls och där vet jag att många kanske inte riktigt förstår att.

Är det verkligen slut noll?

Nada efter de där första fem åren så för att fånga det där så tittar vi såklart i den här studien också på hur inkomsterna ser ut efter sjuttioårsdagen och då får vi ju titta på de årskullar som har hunnit bli äldre än 70.

Då kan vi inte titta på femtiosexerna för de har inte passerat sin sjuttioårsdag ännu, men vi kan ta årskul 1946 till exempel och titta på medelinkomsttagarna.

Där och då ser vi att när de var 60 år gamla då hade de typiskt sett en inkomst på nittontusensexhundra kronor.

Efter skatt i dagens spänningvärde när de var 60 år gamla alltså blir 67 år när de allra flesta hade gått i pension.

Då hade de 92 % av den tidigare inkomsten inte så tokigt när de var 72 år gamla.

Då hade de 83 % och när de var 77 år gamla så hade de 84 % av den inkomst de hade när de var 60 år alltså.

Så det ser faktiskt rätt rätt så bra ut även för sjuttioplussarna när vi när vi mäter hur det ser ut i verkligheten inte.

Riktigt samma nivå som när man jobbade, men 84 % av den tidigare inkomsten är rätt hyggligt.

Ändå skulle jag säga.

Ja sen påstår man ju ofta att köpkraften minskar över tid.

Så efter fem tio år så hänger man liksom inte med i den allmänna ekonomiska utvecklingen längre, eller hur ser ni på det?

Det är ju framförallt jämförelsen till yrkesverksamma som man drar då att de får ju löneökningar och de är ju ofta större än vad man får som som pensionär.

Det beror ju på hur man definierar det här som du kallar den allmänna ekonomiska utvecklingen för fram till inflationsåren så har vi haft en väldigt stark reallöneutveckling i Sverige de senaste 20 åren ungefär.

Fram till tjugotjugotvå så hängde pensionärernas inkomster inte riktigt med i de yngres löneutvecklingstakt för att det här beror ju till stor del på effektiviseringar och och produktivitetsökningar i arbetslivet.

Och har man inte varit på arbetsmarknaden så har man inte fått ta del av av de förbättringar förstärkningarna.

Men mäter vi nu efter inflationskrisen?

Då är ju pensionärerna faktiskt i stort sett ikapp och om vi jämför inte jämför pensionärer med unga utan istället ser till deras köpkraft över tid så har den faktiskt blivit bättre så att ska man sammanfatta kan man säga.

Pensionärer har haft en.

En rätt så bra utveckling, men inte lika bra som de som jobbar och har fått hyggliga lönelyft.

En annan sak som vi har pratat lite grann om här, det är ju att många tar ut tjänstepensioner under en viss tid och till exempel fem eller tio år och det måste väl ändå leda då till att pensionerna blir lägre när man blir äldre?

Ja att har man valt att tjänstepensionsutbetalningar ska ta slut redan efter fem eller tio år, då då kommer ju inkomsten att gå ner ganska rejält då, så då får man ju hoppas då att de som har valt att göra så antingen är beredda på att minska sina utgifter lika mycket när den där dagen kommer.

Gå ner på ett billigare boende eller göra sig av med bilen eller får ni handla om eller att man då helt enkelt har sparat mycket pengar under de här, första fem eller tio åren så att man kan dryga ut pensionen med de besparingar i så?

Fall för det hör ju ofta när jag är ute och möter pensionssparare att de säger det att de att det är en plan liksom att de tar ut pengarna och sen så ska de ta hand om de själva då och.

Det kan man ju göra för de som har bra skällisciplin och sedan finns det kanske några som råkar ut för kostnader man inte räknat med eller hyran går upp eller vad det nu är och så kanske.

Inte riktigt går i land med den där planen så att det där är ju ett av de viktigaste och svåraste besluten när man närmar sig sin pensionering vill jag ha en trygghet med livslångt pension eller vill jag ha lite mer de första åren och så blir vilar lite mer ansvar på en själv då att spara pengar under den tiden?

Hur vanligt är det att inkomsterna ökar igen trots att man är över 70 år?

OK, att pensionen räknas om lite och kanske lite uppåt då.

Men men generellt att man faktiskt får högre inkomster och och vad beror det på?

Är det fortsatta arbete?

Är det tjänstepensioner då som vi var inne på eller är det kapital?

Amster eller eller annat?

Ja, det är ju inte så vanligt att du får liksom några några större inkomst, men det händer ibland och då beror det ju oftast på att man börjar jobba lite igen.

Då får du liksom en helt ny inkomst ovanpå den.

Den pension eller den inkomst du haft i form av pension tidigare.

Det har hänt vid några tillfällen att man har sänkt skatten.

Då blir det ju mer att röra sig mer då förstås, eller att man har kapitalinkomster som ökar det beror.

Ju ganska få som har så mycket besparingar i aktier och fonder och så att det verkligen märks i plånboken, men men det finns.

Just det här att ni tittar på alla inkomster.

Det har ju också vänts emot er.

Ni har fått kritik för det av det du lite var inne på att på så vis så kamoufleras ju att den allmänna pensionen minskar över tid för för breda grupper, människor och det beror ju på att svensken inte skjuter upp uttaget av allmän pension i takt med medellivslängdsökningen och att förlänga yrkeslivet är ju då inte för alla, menar man så.

Kontentan är ju att den allmänna pensionen håller inte måttet.

Den måste förstärkas.

Vad vad, vad tycker du om det?

Jo, nej, men det stämmer.

Att det speciella med den här studien är att vi visar helheten och och det är det som jag tycker är själva styrkan.

Det finns många andra studier som som mäter och redovisar allmän pension, men det vi upplevde saknades är EUS helheten och och att vi kan visa den nu.

Det tror jag är bra för debatten, bara man är tydlig med vilken del av pensionärernas verklighet man pratar om.

Sen är det ju så att vi är tydligt också visar varifrån pensionärernas inkomster kommer så vill man titta på bara allmän pension då.

Då kan man göra det i den här rapporten.

Och då stämmer precis det du säger att den allmänna pensionen har ju tappat i styrka över tid, framförallt beroende på att vi fortsätter gå i pension vid 65 fast pensionärslivet blir längre och längre samma påse pengar ska räcka i flera år och då blir det ju ett mindre belopp per månad.

Så är det ju men det.

Både vi och flera andra studier visar ju också då att tjänstepensionerna istället har blivit klart högre över tid, dels för att arbetsgivarna stoppar in mer pengar helt enkelt.

Den senaste decenniet så har det ju i flera steg tagit initiativ för att stoppa in.

Era pensionspengar från från arbetsgivarnas sida och sen har vi också haft en väldigt stark utveckling på börserna och så så att tjänstepensionskapitalen har vuxit till ganska kraftigt.

Så så så på totalen så ser det ju då som sagt var ändå bra ut men men visst en svagare allmän pension får ju framförallt två följder som jag ser det och för det första blir det ju tufft för dem i för sig.

Väldigt få människor då som inte har någon tjänstepension alls utan måste klara sig på bara allmän passion de de.

Har ju fått det tuffare över tid, absolut, och det ser inte så mycket ljusare framåt heller om man inte gör några förändringar i allmän pension.

Och sen finns det ju en annan, kanske mer ideologiska aspekt.

Och det handlar ju om att det offentligas betydelse har minskat över tid medan inslaget av tjänstepensioner och och andra liksom privata initiativ har har ökat om det är ett problem eller inte.

Det är ju mer en politisk fråga hur hur man ser på den här ansvarsfördelningen mellan mellan stat och arbetsmarknad och individ.

Just det.

Vi ser ju också att allt fler jobbar vidare efter pensionsuttaget, alltså att man blir jobb och när då som både ny och vi brukar prata om är det för att pensionen inte räcker tror.

Eller är det för att man vill?

Ja, nu finns det ju ingen som har tagit kontakt med alla dem som jobbar så att då får vi fråga.

Hittills har vi liksom pratat verkliga observationer, men vi tog kontakt med några 100 jobb och nära för ett par år sedan och för att fråga den här frågan du, du har ju pension, du skulle inte behöva jobba egentligen kanske, men du gör det.

Varför då?

Och då svarade jag faktiskt ungefär åtta av tio att visst de här extra pengarna de de säger inte nej till.

Det är lite guldkant, men jag jobbar för.

Sta hand för att jag vill inte för att jag behöver.

Utan det det är liksom andra saker än ekonomin som framförallt drivkraften bakom att fortsätta gå till jobbet och de tre vanligaste orsakerna.

Vill ni veta dem?

Då är det på första plats något så enkelt som att jag har rolig arbetsuppgifter.

Jag tycker det.

Är kul att vara till jobbet jag.

Jag känner mig stimulerad av det.

Jag vill fortsätta och då ska man minnas att de flesta som fortsätter jobba gör ju inte det på heltid utan de flesta går ner och jobbar par dagar i veckan.

Kanske eller man jobbar under några månader på året eller så och då.

Säger många att det här att få liksom fortsätta hålla igång att att ja i roliga arbetsuppgifter och inte minst roliga arbetskamrater i enligt mindre utsträckning än vad jag har haft förut det.

Det är perfekt så för på andra plats så kommer motivet.

Jag känner mig inte som pensionär ännu.

Och på tredje plats så är det.

Jag tror att det är bra för för hälsan att att hålla igång.

Så det är liksom de drivkrafterna då du har inte pengar.

Nej och och jag tycker att det är jättekul att se att det är fler och fler som väljer sitt eget sätt att gå i pension, att det inte är som för en superskarp gräns mellan arbetsliv och och.

Pensionär.

Så det.

Är det här att sluta gradvis och det där när jag träffar människor som är ja, men sådär från 60 uppåt så så brukar jag ibland fråga, tycker du att du har gått i pension?

Och då är det vissa som skrattar lite när jag frågar så men men ganska många tänker efter en liten stund och så säger de, jag vet faktiskt inte riktigt.

Jag tror att jag har gått i pension och det där tycker jag är ett himla roligt svar de de många säger att ja, det är möjligt att jag om de skulle ringa att jag kommer tillbaks och jobbar lite här över sommarsemestrarna eller över.

När många vill vara lediga eller sportlovet eller sånt där så lite grann, kanske om det dyker upp en tillräckligt lockande erbjudande.

De är jobb och nära fast de definierar sig kanske inte alltid som det.

Nej precis.

Vad visar era datorn arbete högre upp i år?

Är det något som främst är för egenföretagare eller de som har höga inkomster eller mycket stark ställning på arbetsmarknaden?

För så porträtteras det ju ibland.

Med.

Vi mäter jobb och nära.

Då tittar vi alltså på människor som har inkomst från både arbete och pension.

Men sen har vi en definition till och det är att man ska vara 66 år eller äldre och det gör vi för att.

Det finns ju människor som blandar in konst från pension och arbete tidigare i livet, men då handlar det kanske mer om ett sätt att gradvis trappa ner utan vi vill titta då på de som är tillräckligt gamla för att kunna klara sig på sin pension och med den där definitionen.

Då finns det verkligen jobb och när i alla möjliga åldrar i alla lönelägen i alla delar av landet.

Det vill säga det är att det är lite vanligare att män i jobb och nära än kvinnor.

Det är ungefär var fjärde man och var sjätte kvinna som är jobb och när med den här definitionen att vara 66 år eller äldre.

Och som jobbar i någon utsträckning och visar också att det är lite vanligare med jobb bland de som har tjänat fyrtiotusen eller mer innan de gick i pension.

Minst andel jobb och närer hittar vi i gruppen som tjänat mindre än tjugotusen i månaden innan pensioneringen.

Men det kanske inte är så konstigt.

För för många av dem stod ju långt från arbetsmarknaden redan då många av dem var långtidsarbetslösa eller långtidssjuka eller så åren innan och då är det naturligtvis betydligt svårare att komma i arbete även efter.

Man får drag också på olika på olika sätt.

Så får man inte så det går liksom inte att jobba vidare.

Vissa menar att man inte ska se sig blind på procent, att det är viktigare att titta på kronor och ören.

Är det ratt när det gäller pensionärernas inkomster eller om man vill se då tycker du?

Den är en jättebra fråga, tycker jag, för det är ju kronor och inte procent som vi ska leva av så att det är verkligen kronor i plånboken.

Vi vi bör titta på och därför visar vi nästan alla siffror i den här studien både i procent och kronor så att man kan använda.

Den siffra som man har mest nytta av för procenten behövs ju också ta till exempel att ha en inkomst på tjugotusen i månaden.

Efter skatt för någon är det kanske en ganska hög inkomst för att man har haft väldigt, väldigt dåliga inkomster tidigare i livet och för någon så är den väldigt, väldigt låg.

Hela pensionssystemet bygger ju på att vi ska få en en liksom rimlig övergång från arbetslivet i pensionärslivet, oavsett om vi har tjänat femtontusen eller 100 femtontusen i månaden så att och jag tror ju att de flesta alltså närmar sig slutet av arbetslivet tänker ungefär så vad händer med min inkomst nu när jag slutar jobba och?

Det är det som är är svaret då i i den här studien att typiskt sett så så Om du är medelinkomsttagare eller höginkomsttagare faktiskt.

Siffrorna är snållika då sjunker din inkomst typiskt sett.

De är drygt 10 % och Om du är låginkomsttagare så ökar din inkomst faktiskt typiskt sett med 15 %.

Så här ser vi liksom en en ska utjämnande effekt.

Vi, vi är pensioneringen att många låginkomsttagare får bättre medan högerinkomsttagare får får kliva ner lite grann.

Men det är ju från väldigt olika nivåer.

Visst är det.

Så och det är lurigt också, va för att de som har allra lägst inkomster som du var inne på, dels är det de som kanske lever som hemmafru eller hemma man eller har.

Håll som inte räknas som som inkomst eller som man väntar på att delas ut någon annan tidpunkt och sen har du förstås de som verkligen vänder på slantarna som ofta går från sjuk eller aktivitetsersättning till pension och då kan man ju då visserligen få en högre inkomst som pensionär.

Men men inkomsten är ju fortfarande låg, så även om det är en procentuell ökning att pensionen är 115 % av det man fick tidigare från Försäkringskassan så handlar det fortfarande om en låg inkomst i kronor.

Håller du med om det eller är det något?

Där som behöver nyanseras.

Så för låginkomsttagarna handlar det summa så om en ökning på 15 %, men från väldigt låga nivåer och tittar vi kronor då så handlar det om att de som var låginkomsttagare åren innan pension.

De hade typiskt sett sextontusen kronor efter skatt före pension och fick sedan artontusenfemhundra så att det är ju en ökning och det är 15 %.

Men det är ju fortfarande rätt låga nivåer att klara sig på artontusenfemhundra kronor i månaden efter skatt.

Det är inte jättelätt.

Nej, men du tillbaka nu till det här med föremålsbestämd och premiebestämd då.

Vad säger era analyser om skillnaderna mellan dom här?

Två olika pensionslösningarna över tid?

Ja tyvärr sitter jag inte inne med svaret på det där och vad som är bäst framöver och framförallt så om vi ska titta på det framåt då, då kräver ju det att vi lämnar just det här att titta på verkligheten som bara gissa och ska vi gissa.

Då kommer ju sånt där som inflation och börsutveckling och livslängdsutveckling och en hel del.

Andra saker in i bilden som inte kan ha en aning om idag då, men man kan väl dra någon slags slutsats säga att den stora skillnaden är ju att förmånsbestämd pension är ju i allmänhet mycket stabilare.

Den kan inte sänkas om det inte händer något alldeles särskilt dramatiskt och den räknas allmänhet upp med inflationen så att du har liksom per definition en en mycket mer stabil köpkraft.

Och det är precis det som är tanken med förmånsstänpens pension.

Du ska kunna ha samma köpkraft livet ut.

Det är det som är grundtanken.

Och och som ni sa då de senaste åren till exempel, så har vi höjt förmånsbestämt pension med med med 20 % ungefär.

Men visst andra år så kan ju en premiebestämd pension växa mycket mera men men då sker det också till priset av att värdet svänger mera både uppåt och neråt och ser vi på hur det har sett ut de senaste tio åren, 15 åren så har ju premiebestämda pensioner gått väldigt, väldigt bra.

Men i den mätperioden så har vi också haft en väldigt, väldigt speciell tid.

Då har vi ju haft åren med nollränta eller till.

Minusränta till exempel åren efter finanskrisen och och det där med de extremt låga räntorna vi hade ett tag.

Det var ju liksom som att hälla bensin på börsbrasan.

Det bara var världens fart på på börserna och det tror jag inte att vi ska förvänta oss riktigt samma tempo.

Om vi tittar tio år framåt så så tyvärr får jag väl ge sånt där expertsvar att det det det återstår att se vad som blir bästa av förmånsbestämda och premiebestämmande.

Det enda vi kan vara säkra på det är att det blir för varje år som går allt ovanligare med förmånsbestämda pensioner och så ser ju trenden ut i hela världen.

Det är ju inte bara här utan.

Det här att ställa ut löften om någonting, det är.

Det är viktigt som vill göra utan man får ett eller på sig pengar och sen så får det bli vad det blir och det kan bli bättre.

Hur ska det bli det?

Men men det det beror på hur verkligheten utvecklar.

Sig vi får hoppas att börserna går upp och att det inte blir storkrig och så.

Men du när du gjorde den här studien då titta på det här i år var det någonting som stack ut, tycker du så här som verkligen förvånade dig i år?

Ja, det var väl två saker, kanske som jag tyckte sticker ut lite extra.

Det ena är ju att nästan halva befolkningen 46 %.

Granskarna faktiskt fick en högre inkomst när de gick i pension, åtminstone de första åren som pensionärer.

Det det det förvånade mig och det tror jag för ordnade rätt många och det andra.

Det är väl när vi mäter fattigdom.

Det där är ju alltid svårt att göra.

Men om vi tar det här måttet som heter relativt låg ekonomisk standard, det är det man brukar kalla för fattigpensionärer.

Då såg vi faktiskt att det är vanligare med fattig yngre än med fattig pensionärer.

Så det det är fler unga svenskar och medelåldersvenskar som är fattiga än än pensionärer det gör.

Roligare för den pensionär som har en låg inkomst och självklart inte.

Men vi har väldigt mycket om fattiga pensionärer och väldigt sällan om fattigyngre eller fattig mammor eller fattigpappor, trots att de faktiskt är fler.

Är det någonting ni kommer titta närmare på framöver?

Eller följa upp.

Vi gjorde en sån litet nedslag förra året där vi tittade på.

Vilka är de som har de allra lägsta inkomsterna?

Så det finns på vår hemsida det vi kommer att titta på nu, för vi har ju hela tiden det här jobbet igång.

Det är att titta lite närmare på varifrån kommer människors inkomst?

Före pension för att kunna titta ännu mera på det här, för det mönster vi ser är ju att det är ju livet fram till pensioneringen som avgör hur hur pensionen blir och varifrån kommer människors inkomster.

Vi ser att det är mycket mer mångfacetterat än vad vi trodde, så nu försöker vi gå på jakt och se vad.

Vad är det inkomsterna kommer ifrån då?

Då kan vi förstå ännu bättre vad det är som gör att vissa har låga och vissa har väldigt bra.

Inkomster är som pensionärer.

Spänn.

Ande inte minst nu när riktdådern införs nästa år och 67 blir den mentala gränsen.

Jämfört med tidigare 65, då i alla fall om staten får sin vilja igenom.

Ja, absolut, jag tror att vi har kommit i nånting.

Du tycker att vi har missat och ställa nån fråga som borde ha ställts här?

Vi kan väl säga att studien finns som ni?

Får säga det.

Var finns den?

Hela studien finns på alecta.se.

Där kommer man åt den och vill man titta lite närmare på det här med jobbenärer som var inne på.

Då har vi en speciell tema sida om det som heter alecta.se snedstreck jobbonarer.

Kan.

Man se mer av det.

Har också när ni släppte den här studien finns det också kvar att titta på.

Kanske det når du via första veckan tack och så jättemycket för att du kom hit.

Tack Stockholms väldigt intressant.

Tack själva.

Och som alltid, så hittar du din egen information på min pensionss och logga in skulle jag säga.

Också.

Ja, du har där som en disclame på.

Slutet.

Vi slutar där.

Då har vi kommit till dagens fråga och den kommer från kent.

Han jobbade utomlands med hög lön och med liten inbetalning till pensionen då under några år och nu vill han löneväxla för att det ska då för att förstärka sin tjänstepension.

Men arbetsgivaren har ett maxbelopp för löneväxling.

Varför är det så dagen?

Ja enkelt uttryckt arbetsgivaren får för varje anställd göra avdrag på pensionskostnaden, men dock högst 35 % av lönen.

Enligt huvudregeln som det hette då?

Att få heller aldrig vara högre än tio prisbasbelopp och vanligtvis så är arbetsgivaren mycket mån om att hålla sig inom de här den här gränsen då.

Men sen ska jag säga att det finns faktiskt en kompletteringsregel om att köpa ikapp otillräcklig pension.

Om man tidigare har en tidigare pensionsutfästelse då som inte har följts.

Men den här tillämpningen av den så kallade kompletteringsregeln.

Den är väldigt restriktiv och i många fall så är den faktiskt inte ett alternativ så att kent kan höra med sina arbetsgivare vad som gäller för honom.

Men det är alltså skattereglerna som sätter gränser och den möjlighet som finns för alla egentligen.

Förutom att jobba på det att spara utanför.

Pensionssystemet och då är det i SK kanske.

Främst om kapitalförsäkringar, amortering på bolån, allsköns moster höll jag på att säga, men utanför pensionssystemet.

Ja amortering är ju faktiskt också en typ av argumentar.

För.

Det var allt för oss idag och tack för att du har lyssnat på min pensionspodden som produceras av min pension i avsnittet.

Har du hört Staffan?

Från alecta dan Adolfsson, Björk och mig Marie Eklund från min pension som är den oberoende tjänsten i samarbete mellan staten och pensionsbolagen där du får bättre koll på dina pensioner om du blir nyfiken på pensioner och vill fördjupa dig finns närmare 250 avsnitt att lyssna på är min pensionspodden och du hittar oss i alla kanaler där poddar finns och nya avsnitt släpper vi som vanligt nu varannan fredag och vill du följa oss så får du en push varje gång det kommer ett nytt avsnitt.

Det tycker vi är jättebra.

Frågor som du vill att vi tar upp ett kommande avsnitt, ja, då mejlar du oss på podd atminpension.se.

Jag hoppas att vi snart hörs igen.

Ha det jättebra att ta hand om dina pensioner till dess.

Hej.