Välkommen till global gamespodden.

Jag heter per Ståhl och med mig vid min sida som vanligt.

Min kära kollega kollaz.

Hej idag.

Idag möter vi Fredrik Karlsson medgrundare av Karlsson Norén Asset Management, ett team som tagit ränteförvaltningen från kassaflöde och valuta på Volvo tresury till aktiv makro och kreditförvaltning.

Vi ska prata om filosofi, svenska kronan, skulder och varför räntan inte bara är defensivt utan även ett strategiskt verktyg.

Men före vi börjar ska jag bara påminna anmäl er till vårat nyhetsbrev på globalgates.se det är gratis och där får man i mycket finans information kring fonder ETFR till maumatiska investeringar och utländska aktier.

Men jag tycker vi drar igång direkt här.

Fredrik Karlsson, välkommen.

Tack så mycket.

Jag tänkte om vi börjar med.

Bakgrunden, hur idén föddes med Karlsson, norrén och.

Lite hur det var när ni drog igång.

Vi satt ju ändå på Volvo tresury som jag.

Förstår ja, precis, jag var ju tio år på Volvo tresury, men efter ett par år så blev jag ansvarig för kassaförvaltningen där och.

Det var ju en väldigt stor kassa och inte minst efter att man sålde personvagnar så var var den uppe, kanske på 40 miljarder på den tiden så förvaltades kassan dessutom i obligationer.

Vi vi investerade då historiskt i lite grann företagsobligationer, men även i.

Riskfria papper men jag känner mig inte riktigt bekväm med dom här företagsobligationerna för att vi vi hade inte nån kreditanalys och ingen kunskap om det, men däremot hade vi stark kunskap om hur man tjänar pengar på rörelserna i räntemarknaden och.

Så att jag lyckades ändå övertyga mina.

Mina chefer om att om vi kunde skapa ett mervärde genom att genom att handla rörelsena i räntemarknaden istället för att för att ta kreditrisk så skulle det vara mycket bättre för Volvo för att när man behöver sälja sina papper.

Så går de alltid att sälja de bra obligationerna.

Trippelarajtade obligationer, statsobligationer och bostadsobligationer går ju att sälja på en kvart om det så är 40 miljarder medans företagsobligationerna från tid till annan som vi har märkt genom åren.

Nu kan vara oerhört svåra att sälja, så det fick vi OK på och vi körde den förvaltningen då i fem år.

Jag och Martin Norén, så vi medgrundare.

Vilket år befinner vi oss?

Nu var vi 2002.

OK.

Så.

Fem år körde vi det ihop.

Och sen hade vi diskussioner med riskkapitalist och för att starta fondbolag, så.

1 januari 2008 gick vi live med Karlsson och en makro found då som vi kallar den för som var en makrobaserad räntefond.

Det var ett jobbigt datum att börja, eller?

Det var ju jobbigt på ett sätt.

Vi vågade ju inte lämna skärmen på hela året i stort sett utan vi satt och stirrade och det är klart, hade hade vi kört i diket det året då hade ju inte, då hade vi ju inte suttit här idag men.

Det var ju lite våran marknad, för vi hade ju om man säger kreditmarknaden hade ju börjat bli skakad.

Redan 2007 var det ju skakade ganska ordentligt på sommaren där och så att det var ju inte.

Det var ju inte en total överraskning för oss och alla var ju livrädda egentligen och satt och bara väntade på vem sitter på svarte Petter och och sen började ju året dramatiskt då, men men det passade också oss faktiskt ganska bra.

Det var den första fonden ni startade.

Det var den som heter makrofund.

Och sen har ni även en gild opportunity from vad vad skiljer på fonderna och vad?

Vad är det för olika fokus om man reder ut?

Jag är förvirrad i sig då?

Räntemarknaden är ju lite eller är ju lite speciell, men om vi tar makrofal då som är det är ju en likviditetsförvaltning utan kreditrisk kan man säga alltså.

Det betyder ju har man trippel ajta det svenska papper i botten så är.

Så är det ju ingen i stort sett ingen kreditrisk.

Bästa man kan äga bra likviditet och sannolikheten att du ska få problem där är är ju minimal.

Det gör ju också att under vissa perioder så alltså det som är fördelen med den är att en sån fond den smäller ju inte när det kommer en dålig nyhet så att du du har ju pengarna kvar där och du kan alltid komma ur för att isåfall gå in i något mer riskfyllt.

När du har fått en sättning.

Samtidigt så har ju åren gått och folk har blivit mer och mer riskbenägna och hamnat mer och mer i i i företagsobligationsfonder på olika sätt och inte minst high yield då så att när när.

Vi fick en ny delägare i fondbolaget som hette erik Selin.

Då började vi titta på.

Vilket år var det?

Det här var 2018.

OK.

Så att det tog ju lång tid när vi när vi när vi drev makrofonden och det gick väldigt bra vi hade.

Mycket pensionsstiftelser och andra förvaltare.

Förvaltare som behövde ha någonting som inte small, samtidigt som allt annat som en typisk hedge produkt kan man säga i i.

Räntevärlden och men som sagt det.

Är ju, det är ju den fonden och den tjänar ju pengar på rörelserna.

Räntorna.

Man tar inte kreditrisk och när erxel kom in i bilden då blev det ett helt annat koncept där vi jobbar med kreditrisk så att vi har båda dem.

Delarna så att säga och självklart är det ju så att.

Martin Norén och jag vi vi var ju.

Vi har ju alltid varit makro människor som älskar att fundera på vad centralbankerna ska göra och vad som händer i världen och och allt och hur hur man alltid kan omvandla varje nyhet till inflation upp eller inflation ner och ser mera då till.

Styrräntehöjningar eller styrräntesänkningar?

Men när det gäller kredithandel så är det något helt annat.

Då krävs det ju en helt annan kunskap.

Hur skruvade ni om er själva då om man får fråga.

Men, det gjorde vi inte för vi anställde ju en kille som är jätteduktig på det helt enkelt och det hade vi faktiskt gjort några år tidigare så att när erik Selin frågade kan vi starta den här förvaltningen och då var det ju bara att säga ja, för vi hade ju redan den kompetensen.

Kompetensen då, vilket var väldigt skönt.

Det hade inte varit så trovärdigt, tror jag om om två makrokillar skulle börja helt plötsligt göra kreditanalys.

Nu har vi lärt oss en del också genom åren så att nu har det varit lättare men men då hade det inte gått i alla fall.

Och backa bandit lite koll prata 20 18.

Jag tänker när det börjar starta den andra fonden, men ni har ju kört makrofund under vad ska man säga?

Väldigt händelserikt period.

Först har vi stora finanskrisen och sen efterföljdes ju den av eurokrisen piggs.

Det är nästan som man glömt bort det piggs.

Krisen.

Så jag menar och men vad?

Vad snittar den ungefär bara så man får en känsla, vad vad är makro, vad vad ska man förvänta sig om man köper makro?

Eller macro strategy.

Jag tycker att man ska tänka så här att om du om du tar ett växelindex statsskuldsväxlar, då som är det absolut lägsta risken, så under hela den här perioden har det gett 15 % och fonden efter avgifter har gett 62 %.

Så att men men man ska ju också veta då att vi har ju levt i det som har varit vårt signum med och inte ändrat strategin och och det har vi ju fått.

Delvis kritik för för under den här riktiga lågränteperioden.

Då var det ju svårt då avkastade fonden kanske plus 0,5 % i snitt de där åren.

Men vi hade ju även några år som som ringt minus då.

Medans, det var ju definitivt låg alltså räntorna var ju absolut negativa för många av våra kunder när man är institution och företag, då hade man ju negativa räntor på på kontot medans privatpersoner hade ju inte det och då kan man väl säga, då lockade ju inte den förvaltningen privatpersoner alls för att börsen gick hela tiden upp och och de de fick ändå noll på kontot med.

Men däremot tyckte institutionen att det var det var bra.

Det var bra.

Men tjugoarton då är det nästan minusränta, va?

Om vi backar och då startade ni.

Credit opportunity börja ta.

Kreditrisk och då var väl egentligen tanken så här för att Erik Selin hade ju det var ju väldigt han drev drev, driver ju Balder som fastighetsbolag under den tiden och det är ju väldigt expansivt med negativa styrräntor och och enorm efterfrågan på expansion i fastighetssektorn så.

Vill ville ju fastighetsbolagen expandera kraftigt.

Och då då?

Behöver man ju låna mycket pengar ska man låna mycket pengar som fastighetsbolag så behöver man ha en rating om man ska inte bara låna bank då utan ge ut egna obligationer och hur ska man få en bra rating?

Ja, det behöver man emittera instrument som gör att man får ett bra stort eget kapital, så det är ju hela poängen och då har man ju några varianter man kan göra.

Antingen gör man ju nyemission i bolaget och och ökar aktiekapitalet på det sättet.

Eller så ger man ut hybridinst.

Preferenser faktiskt preffar eller sedermera d aktier som Sagax uppfann.

Ja.

Också av ratingskäl då och hybridobligationer då egentligen så att och då.

Då var det under en period där när de hade man hade man fått bra rating så kunde man ju låna nästan obegränsat på på 1 % ränta under den tiden.

Men man var ju tvungen att betala en hel del för bridinstrumenten och Eriks poäng och även som vi.

Tyckte var lät väldigt bra var ju att till skillnad från high yield fonderna då per.

Som per definition måste investera i dåliga bolag, så kan man ju investera här i hybridsegmentet i bra bolag.

Självklart finns det ju en trade of om bolagen börjar få problem så ligger det ju sämre till, liksom i i prioritet.

Men du du kan satsa på bra bolag och det är det som egentligen skiljer den förvaltningen från vanlig high yield förvaltning då att vi vi jobbar med hybridinstrumenten och.

Satsa på bra bolag helt enkelt, men ändå får en avkastning som är så pass hög d�� och.

Definierar ni som bra bolag här?

De ska ha kassaflöden.

Det ska inte se skakigt ut så att sedan får man ju alltid göra en bedömning och det är klart att ibland ibland gör man ju misstag också, men då gäller det ju att vara lite osentimental och göra sig av med de där papprena.

Men det är framförallt inte vänta tills.

Allting går åt pipan då utan försöka vara proaktiv helt enkelt.

Vara på alerten.

Ja precis så det.

Det är det som Magnus Dahlgren jobbar med kreditanalys och.

Att se till att att för att räntemarknaden är ju trots allt så att och det är ju det som skiljer den från från aktiemarknaden på det sättet att det spelar ingen roll om bolagen börjar gå jättebra, då får du inget bättre, men det är ju problemet är ju när du har valt något som som börjar gå dåligt, då får du problem med räntemarknaden om du har lånat.

Ut, jag tänker besöka på räntemarknaden brukar alltid vara så pessimistiska.

Är det är vi?

Det stämmer, OK?

Politisk sakens natur att du får ju det, du får ju det den avkastningen du har investerat i och och då är det ju värsta som kan hända är ju att att det blir något problem spelar ju faktiskt ingen roll om bolagen börjar gå bra.

Du får inte bättre betalt för det ändå om det såklart inte är inne och köper bolag som har jätteproblem om du går in i i i obligationer då så kan du ju få med det bra rörelser, men annars är det ju egentligen per definition fixa om att du det är ju en fast avkastning du får så att.

Jag tror att det har med det att göra sen.

Sen är ju makromänniskor då extra negativa därför att det roligaste finns är ju när det är problem.

Alltså vi då tycker ju vi det är jättekul.

Samtidigt.

Kanske inte de som tjänar mest pengar då?

Nej, men man kan ju säga att när börsen när börsen går ner och då då blir man ju mer per.

Vad ska man säga per definition mer mer attraktiv om man jobbar med lågriskprodukter så att det är ju klart att det hänger väl ihop med det också.

Var är vi idag?

Jag menar, det är all time high på all time high på guldet håller jag på eller precis guldet och även på amerikanska börserna Nasdaq a i hysterin.

Försvarschacherna som går i taket och så vidare och så vidare.

Hur?

Positionerade hur är ditt makroscenario?

Nu försöker vi ju begränsa oss till räntesidan då, för det finns ju så många andra som är duktiga på på aktier egentligen, men det.

Vad gäller alltså det här med krig och så vidare har ju.

Egentligen gått relativt obemärkt förbi tycker jag på på börsen och faktiskt även på.

Ja på många marknader förutom kanske i guldet då där man ser att var det någonting som hände.

Under när när Ryssland startade sitt anfallskrig så var det ju det att man frös ju deras tillgångar i utländsk valuta.

Och då är det ju mycket bättre att ha guld och det tror jag är en av tankarna bakom att Kina och andra centralbanker nu köper guld för att när de kommer i konflikt med USA så kan det bli ett problem om du har dollar.

Så de köper inte amerikanska statspapper som man har gjort tidigare, då i samma utsträckning utan man man man köper guld för att man vill inte hamna i den här ryska ryska.

Fällan tidigare.

Är det ju så att man har ju köpt amerikanska statspapper för att man har haft ett inflöde av dollar hela tiden och då behöver man ju placera de pengarna?

Nu så exporterar man ju inte lika mycket till USA heller efter de här handelskonflikterna så därför får man ju inte på sig lika mycket dollar och behöver man ju inte köpa lika mycket papper?

Men jag.

Men jag tror också att det har med en viss om det går att växla dollar mot guld nu så tror jag man gör det hellre inte till vacker vilket pris som helst.

Men jag tror att man känner sig mycket tryggare att sitta med guld om det skulle bli en riktig konflikt i världen istället för att sitta med med dollar som då.

Riskerar att frysa någonstans då?

Så jag kollade faktiskt på det där.

Hur börserna brukar utvecklas när du när du utbryter krig då?

Och det är alltid så att initialt går det ner ganska mycket.

Men sen går börserna ganska bra efter.

Det är mycket stimulanser till vissa sektorer och så där och exakt samma som det har skett nu.

Egentligen precis, och det ser vi ju såklart i Tyskland och och att man plötsligt så har man ju möjlighet att kanske frångå olika reglementen som man för att nu är det ju krig och det måste vi försvara.

Och så är det ju lättare att att att liksom ja.

Satsa.

Framåt istället.

Sen har vi ju i och för sig statsfinansiellt så är det ju stora problem egentligen på många ställen och och det är ju lite spännande att titta på.

Jens Magnusson på SCB brukar ju visa en jätteintressant bild tycker jag där man där man plottar in de här olika stads hur hur de olika länderna har det då och då.

Alla vill ju vara som Schweiz med låg lågt skattetryck och låg skuld.

Och Sverige ligger ju någonstans med med ganska högt skattetryck.

Och låg skuld och USA ligger med lågt skattetryck och hög skuld och Frankrike har både högt skattetryck och hög skuld och.

Och utifrån det så kan man nästan se vad de olika länderna kommer göra och det ser man ju på Sverige.

Vi kommer ju börja låna.

Frankrike måste egentligen spara.

De kan varken låna eller eller höja skatten och USA försöker ju höja skatten, fast göra det via tullar, då kan man säga.

För det blir ju en skatt på på den.

Ja, på konsumtionen och.

Så att utifrån det tycker jag man kan se varför de olika länderna gör som som de gör.

och Tyskland ligger ju lite bättre till än Frankrike så de kan ju spendera.

Vad heter det kan det ju spendera genom lån.

Vilka det här nya beteende eller skuldsättningsproblematiken då?

Att den är ganska det pratas mycket att många länder i högskola och du har även Japan då som är extremt högt.

Men det är inhemsk och sett men du.

Ser du att det kommer påverka räntemarknaden och räntenivåerna framöver?

Vad vad tror du nu sa att amerikansk långränta nu är den under 4 %?

Det har gått ganska.

Snabbt, fastighetsbolag och.

Fastighetsbolagen går och det vet vi och realräntan och allt det här så det.

Det är ju en trigger för dom men vad?

Vi har nog en.

Vi har en relativt negativ syn faktiskt på långräntorna.

Vi vi tror egentligen att räntorna att det finns en risk i alla fall att de att de är på väg upp av.

Flera skäl då delvis att att man är lite för positiv just nu och det är det korta perspektivet.

Men det är långa perspektiv så tror vi ändå att det kommer att äta.

Så brukar det låta från någon småform med med räntor.

Att de är på väg upp.

Att man är för positiv nu så att säga eller att man är.

Precis ibland ibland är det väl så, men det är klart att de som de som handlar med räntefonder som följer ett index.

De vill ju att räntorna ska gå ner för då då tjänar man ju per automatik pengar så att säga.

Vi är väl.

Vi är faktiskt lite på andra sidan.

Nu skulle jag säga även om.

Man måste ju vara när det är krig och när det är så mycket Trump och allting så får man ju vara alltså väldigt flexibel och det är väl det som är styrkan tycker jag med.

Med våran mackrof att den kan ju ändra sig på på någon minut då så att eller på någon sekund kan man ju säga också, men där är man ju med hela tiden liksom och men.

Men som sagt, vi tycker nog att det ser ut som det kommer att krävas väldigt mycket obligationsmissioner för att låna upp de här pengarna och någonstans ska ska jag plus att det är ju.

Och det är ju inte så positivt heller.

När när räntekostnaden börjar bli riktigt stor för vissa länder då som.

Usa också.

Men.

När kommer inte centralbankerna gå in här och börja köpa statsobligationer?

Jag tror att det är ju.

Det är ju definitivt så att amerikanska långräntor skulle ju inte ligga här om man inte misstänkte att Fed skulle köpa obligationer igen.

Det det, det är jag ganska säker på och så vet man ju att de har tränat sig på det förra gången och vi har ju såg ju till och med Riksbanken köpa företagsobligationer så någonstans så är de.

De har ju tränat sig på det här så att.

Det gör ju också att det att du inte får de här riktiga problemen då.

Jag tänkte Fredrik, du säger att du tittar på alla nyheter och försöker omsätta dem med ränta ränta upp eller ränta ner eller framtida.

Vad ser du det om vi tittar på Riksbanken och fed, vad ser du närmaste halvåret eller året?

Hur?

Hur tror du att våra de aktörerna agerar?

Vi har inte någon diametralt motsatt syn faktiskt mot hur marknaden prissätter då.

Ett antal sänkningar i USA och.

Och still i Sverige egentligen det.

Det har vi inte, men så så det.

Det känns väl.

Det känns rimligt just nu, men.

Sen får man ju ta ta med sig då att du kan ju komma några riktiga såna här problem och då då?

Händer det ju saker, men jag tror inte att man ska förvänta sig några liksom några höjningar från Riksbanken, så där är vi ju inte riktigt ännu och ofta så gör man ju vissa små misstag i sina antaganden när man känner att nu ser vi väl gröna skott i svensk ekonomi.

Jag tycker att det är liksom.

Mycket beroende självklart på på Tyskland och att det expansivt är och att USA ändå.

Tuggar på men, men det är ju inte det som Riksbanken styr på.

De styr på inflationen och vi får ju faktiskt lägre inflation tack vare momssänkningar och sånt nu också så att man får ju man får ta med helhetsbilden där, liksom det.

Det är inte bara ekonomi.

Och starka kronan tänker.

Jag starkare krona ja.

Mycket intressant.

Du har ju skrivit mycket.

Jag läste ju din lite blogg eller ja, men vi hade samtal och då då pratar vi kronan.

Kom du ihåg det?

Jag?

Jag har ju varit med så pass länge också i branschen, så jag har ju liksom blivit upplärd att kronan är alltid felvärderad.

Den är alltid alltid alldeles för billig och det har den varit någon gång sedan svenska finanskrisen då i början på nittiotalet.

Och vad jag minns när man läste dagens industri blir kronan lite för stark.

Så var det företrädare för stora.

Investmentbolag som var ute och pratar om att.

Bland annat och Sverker Martin lööf var ofta ute och så där.

Det fanns några som pratade ville prata ner kronan då du har skrivit att svenskarna eller då många i Sverige gillar den svaga kronan?

Jag skulle säga att de stora företagsledarna och och vad heter det?

Politikerna har inte haft något emot det någonsin, för då hade man ju då hade man ju sett det som ett problem och det tycker jag inte.

Man man har sett och privatpersonerna.

Är ju väldigt smartare, de är duktiga de de förstår det här, de lånar.

Man har mycket lån och köper fastigheter.

Det är en bra strategi för att skydda sig mot mot en svag valuta och kanske en något högre inflation om man köper globala aktier.

Det är ju liksom också det andra sättet för då då får man ju det som en kudde varje gång det kommer en kris och går kronan svag.

Men det är klart, skulle det här ändra sig, då får man ju fundera på vad hur man ska agera och då blir det annorlunda.

Är det tillfälligt nu när vi har sett en?

Enligt många bedömare kanske överraskande stark kronuppgång under åren?

Nu har de väl stannat av lite sista kvartalet.

Nu.

Jag hade ju inte gärna velat uttala mig om kronkursen framöver för att det tror jag inte den.

Den kompetensen har inte jag kanske ingen annan heller, men det.

Som är intressant nu och och det har har ju många pekat på att det har ju blivit lite.

Lite annorlunda med kronan nu för att under lång tid så var ju Riksbanken plågade kronan, alltså.

Jag menar yngves hade minusräntan gick först nästan först.

Jag tror han gick först av alla till minusränta ja och höll den där länge och lovade att det skulle ligga kvar på på länge och och började köpa statsobligationer så att det i stort sett inte fanns några kvar för utländska centralbanker att köpa.

Men nu har ju det ändrat sig lite och det gör ju faktiskt att om det finns en.

En ett utbud av statsobligationer så kan utländska centralbanken köpa dem och de.

Tar ju valutarisken så det skulle kunna vara positivt för kronan faktiskt och sen.

Ja allting går ju trender så att man vet ju aldrig riktigt.

Det var ju lars i och Svensson som lyckades övertyga Ingves där om den här lite extrema.

Kan man.

Säga åtgärderna och sen blev de ju tvungna lite under vissa perioder när det kom såna här riktiga kriser också.

Då kände de sig tvungna att köpa både bostadsobligationer och företagsobligationer så att men men framförallt var det ju lars Svensson på den tiden.

Ja, jag tänker mycket att alltså investeringstakten i infrastruktur och sånt där kommer ju öka ganska mycket i Sverige under de kommande åren, bland annat på nato, inträdet och och annat upprustning av järnväg.

Och så det borde ju tala för kronan också kanske?

Absolut nej, men jag tror det, men det skulle ju vara intressant om man tänker sig, men man har ju alltid.

Svenskan är ju väldigt aktieintresserad eller exponerade kan man säga och har haft höga lån och fastighetsinvesteringar och det det som vi pratar om här, att det har ju varit delvis för att ryggmärgsreflex för att skydda sig mot en svagare valuta, då klarar man ju sig.

Men det är klart, skulle vi få en permanent starkare valuta, då kan det ju hända helt andra saker i ekonomin.

Ja, men då då det här då kanske man ska väga skog och man kanske inte ska.

Ja, det är ju många saker som.

Ändrar sig då kanske lite som Schweiz scenario då?

Lite mer av den det scenariot nu.

Nu kanske man inte ska jämföra sig med den?

Absolut, men men lite mer så där att det går bra att äga obligationer också faktiskt för.

Då tar det ju betydligt mer.

Volatilitet.

Men du och du förlorar inte lika mycket som du har gjort tidigare, då i förhållande till aktiemarknaden då, så det är ju lite intressant att tänka sig dem, så det funderar vi en del på också om det.

Om det skulle bli permanent så så blir det ju ett helt annat scenario.

Ett annat sparbeteende kanske, men det här förklarar ju lite varför de här stora nätmäklarna vi har i Sverige som Avanza och Nordnet har varit så framgångsrika då.

Delvis känner jag.

Jag känner att det här är en förklaringsvariabel om någon ser något då med den historiskt.

Ja, om man tänker på hur vi har hanterat våran krona så har ju AP fondsystemet man de har, ju de ska ju investera utomlands och sen har du AP sju aktiefond som är otrolig exponering på.

Utlandet så klart.

Så att och även Finansinspektionens vad det nu är privatekonom som sitter i aktuellt ibland berättar ju att alla alla ska köpa globala indexfonder så att det det är liksom.

Det är ju inte så att vi har snällt.

Varit snälla mot vår krona direkt utan vi har ju verkligen tyckt att det har varit en bra strategi.

En bra strategi, men det kan bli ändring på det nu om kronförstärkningen kanske tar lite fart igen och kanske blir permanent som du säger, jag tänker, hur ska man tänka som privatsparare, tycker du?

När passar eran makrofond eller när när ska man äga gil eller ska man äga bara två eller hur?

Hur ska man tänka om man har en större fondportfölj där man kanske har mycket globalfonder?

För tillfället då?

Nej, men jag.

Jag tycker inte kanske inte att det här jag jag tror att man ska tänka har man en väldigt låg risk en.

En lågriskfond som klarar sig i alla lägen.

Då är det ju för att man behöver pengarna ganska snart.

Så att säga, det ska ju vara likviditet som man vill ha där.

Och det slår ju bank.

Den slår ju bankkontot rejält och har gjort.

Vi vet inget om framtiden så klart, men men däremot om man om man har lite närmre om man är lite närmre pensionen och kanske inte vill vakna upp en dag när när det är total kaos på börsen, då tycker jag att då ska man väl blanda in lite mer av av de här som den andra fonden då gillar opportunter fåren en avkastning som under under vissa perioder är axelliknande.

Men du har en mycket lägre.

Volatilitet, det är ju det.

Det är ju det som är poängen sen sen vet ju alla att är man jätteung och och ska leva ett helt arbetsliv så så är det ju aktier som gäller helt enkelt.

Ja.

Men det är lite klok cool från Fredrik.

Jag tänker bara en sista fråga som jag skulle ha tidigare, men karl, jag var på seminarium förra veckan.

Nu pratar jag för oss båda nordisk seminarium.

Och var är Norden jätteduktiga på?

Det är ju att släppa ut haj.

Alltså högrönt papper.

Vissa kallar det för jank bons vissa kallar det för high yield och det vi världsmästare påverkade som för anchy Times har skrivit om det nu under hösten också då att det är en otroligt stor marknad.

Ser ni någon bubbla där, eller hur tänker ni kring det?

Jag tror det är väl.

Det är ju mycket Norge som jobbar med de där, men.

Och vi har ju, vi har inte mycket norska papper i våra för vi jobbar ju med de här hybridna då inte med med high yield och.

Kreditspridarna är relativt tajta nu, det är de faktiskt och.

Det har jag väl inte någon någon förklaring till.

Problemet med den typen av precis som man när man alltid investerar det.

Att man vet ju aldrig när de går isär igen och du kan ju få en hög, relativt hög bra ränta om du ligger kvar i den typen av investeringar.

Under flera år innan det kommer något som triggar en i särspänning.

Men ja, vi i alla fall i våran yield opportunityfond så går vi inte ut i några.

Vi försöker verkligen hålla oss till de bra papprena nu och det har vi gjort i ett par månader här för att vi känner ju av att kreditberarna är ju ganska tajta så att det är inte nu tycker vi att man, det är inte nu man ska satsa på det på det sämsta i i.

High yield marknaden eller kreditmarknad?

Det tycker vi inte så att det är helt rätt.

Vad bra?

Då fick vi lite klarhet det där.

Vi har ju gått och hundrat en hel vecka här, karl och jag och vart vi står när det gäller high yield.

Jag tycker att vi rundar av.

Vi tackar lyssnarna som har lyssnat på det här global gamesavsnittet och jag tycker vi tackar Fredrik.

Fredrik Karlsson här som har nyanserat tycker jag väldigt mycket av de tankarna man har haft och de som vågar sticka ut hakan lite.

Jag kommer fortsätta att läsa er blogg, den kan man läsa om man om man går in på eran hemsida.

Nu kommer det ju bli hamna på merit Capital istället för bolaget är ju sålt nu till meriter Capital.

Då får man titta på meriter kapital, men du kommer fortsätta att skriva?

Absolut ja, men det det det är bra för den som vill ha lite kommentarer kring skuldsättningen för den lär ju fortsätta den skuldsättningsproblematiken och även krona får vi se då om var var vi hamnar om ett år eller så.

Tack Fredrik.

Tack.

Vi vill påminna om att allt som diskuteras i den här podcast är gästernas och våra egna åsikter.

Ingen del av samtalet ska betraktas som investeringsråd, gör alltid din egen analys eller rådgör med en kvalificerade finansiella rådgivare innan du tar investeringsbeslut.