Varför misslyckas ofta kultur som riktar sig till en ung publik? Och får vi det sista ordet i debatten om Taylor Swift och Charli XCX eller häller Surret bara mer bensin på den förföriska brasan? Och är det slutligen dags att skrota romantiken? Frågor frågor, ständigt dessa frågor som fladdrar i skallen. Det finns bara ett sätt att dämpa frågornas surr: Surret!