Stipuleras, erforderlig, hämsko och omdanas är ord som hörs i Sveriges riksdag. Varför pratar politiker så gammaldags och vad vill de uppnå med det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett gruppspråk, präglat av juridik och byråkrati, som ska signalera trovärdighet, säger Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet.

– Avsikten är att det ska låta kunnigt och högtidligt. Dessutom ska det ge en känsla av att det är objektivt, det saknas ofta subjekt, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Sveriges Radio.

Meningar som ”åtgärder ska vidtas” och ”reformer genomförs” är exempel på formuleringar där det inte framgår vem som ska göra något.

– De vill låta seriösa och trovärdiga men det är också ett sätt att försöka skapa uppmärksamhet, säger Gunilla Almström Persson.

Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator, Sveriges Radio
Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.