En muslimsk kvinna ville kunna bära huvudduk i sitt arbete som trygghetsvärd. Hennes arbetsgivare nekade henne den rätten med hänvisning till en neutralitetspolicy. Avsnittet analyserar Arbetsdomstolens dom AD 2023 nr 71.

Kvinnan arbetade i Stockholms tunnelbana som anställd vid ett säkerhetsföretag. Hon var utbildad väktare och muslim. 2020 började hon bära huvudduk på arbetspassen. Men hennes arbetsgivare hade en så kallad neutralitetspolicy som förbjuder anställda att bära synliga religiösa eller politiska symboler.

Då kvinnan vägrade rätta sig efter policyn, fick hon sluta på säkerhetsföretaget.

I Arbetsdomstolen yrkade trygghetsvärden i första hand att arbetsgivaren hade utsatt henne för direkt diskriminering genom att utestänga henne från arbetet samt genom uppsägning av hennes anställningsavtal, på grund av att hon är en muslimsk kvinna som bär huvudduk.

I andra hand hävdade käranden indirekt diskriminering. Ytterst ville hon att neutralitetspolicyn skulle förklaras sakna verkan.

Från arbetsgivarsidan har hävdats att neutralitetspolicyn finns till av arbetsmiljöskäl. För att arbetspassen ska vara trygga i tunnelbanan är det viktigt att de anställda inte bär synliga religiösa eller politiska symboler.

Praxis från såväl Europadomstolen som EU-domstolen medger neutralitetspolicy om det finns ett verkligt behov.

Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.