Sverige har länge betraktats som en föreningsnation. Folkrörelserna har historiskt spelat en central roll för demokratins utveckling genom medlemsinflytande, lokalt engagemang och ideologisk bredd. Men under de senaste decennierna har civilsamhället förändrats på ett sätt som aktualiserar frågor om relationen mellan staten och vissa organisationer, skriver Johan Åhlander.

Inläsare: Staffan Dopping