Många trodde tiden med stora krigsfartyg på Östersjön var över - men svenska marinen nya uppdrag innebär att fregatterna behöver göra comeback.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige har bestämt sig för att köpa fyra fregatter – en fartygstyp som är cirka 40–50 meter längre än marinens största fartyg i dag. Förklaringen är marinens nya uppdrag inom Nato-samarbetet.

– Med ett större fartyg, en större besättning och större bränsletankar går det att hålla sig till sjöss betydligt längre och över större ytor, säger kommendör Marko Petkovic, marinens operationschef.

Historiskt har marinens roll i det svenska försvaret framför allt handlat om att möta en invasionsflotta längre ut till havs. Taktiken kallades ”hindra–möta–slå” och var tänkt att ge armén tid att mobilisera. Att ligga ute länge på Östersjön eller kunna operera på större hav var inte prioriterat. Men det är det nu. Med Sveriges inträde i Nato har fokus i högre grad hamnat på att skydda transporter.

– Vi ska se till att både armén kommer dit den ska för sin strid, men också att skydda sjötrafiken så att de civila samhällena i Baltikum och Finland kan överleva, säger marinchefen Johan Norlén.

Den flotta Sverige har i dag är inte anpassad för det nya uppdraget. Förutom att beställa nya fregatter ska flottans fem korvetter uppgraderas med bättre luftförsvar. Men det innebär att flottans förmåga kommer att vara sämre under en period.

– I vissa fall diskuterar vi detta med våra allierade och ser om vi kan få stöd och stöttning av dem vid de tillfällen när vi kanske har lägre tillgänglighet, säger Norlén.

TEXT: Kalle Glas

MEDVERKANDE:

• Konteramiral Johan Norlén, Sveriges marinchef. 

• Kommendör Marko Petkovic, marinens operationschef. 

• Viceamiral, Jan Törnqvist, pensioner och tidigare marinchef.

• Programledare: Claes Aronsson och Josefine Owetz

• Tekniker: Mats Jonsson

• Producent: Kalle Glas

LJUDKÄLLOR:

SVT, SR, FM